Resan till Chicago

2009-11-20 W Elbert St, Indianapolis
Det är med stor tacksamhet till Mästaren som dessa rader frambringas. Jag ser med glädje tillbaka på en synnerligen intressant och givande vecka i Chicago. Jag lämnade Indianapolis i måndags morgon och var framme i Chicagos centrum, Jackson Blvd omkring lunchtid. Bussresan tog tre timmar och kostade bara 20 dollar, det var väl prisvärt. Väl framme skulle jag på egen hand i denna enorma stad försöka att hitta till min blivande polare och tillika CM-fan, Nathan. Han bor på Addision Ave, vilket nästan räknas till downtown ändå tar det 20 min med tunnelbanan. Jag hittade tåget som i detta fall heter Red Line mot Howard och Nathan mötte upp mig på stationen. Nathan skulle iväg till plugget så jag fick låna en nyckel till hans lya och traska omkring själv i omgivningen, där fanns bland annat en aveny som heter Brodway med en hel del sevärdheter.

I tisdags skulle Nathan upp tidigt till plugget så jag tog det lite lugnt på morgonen och drog ner till downtown lite senare. Väl där försökte jag fundera ut hur jag skulle kunna ta mig till 820 N LaSalle och Lifeway som är Moody Bible Institute teologiska bokaffär. Jag lyckades hitta vägen till gatan och väl där såg jag att den bar namnet S LaSalle. När jag hade gått ett par kvarter norr ut bytte den namn till North, men den började på nr 1 och jag skulle ju till 820. Det var nog minst 3 miles att gå. Som tur är kan siffrorna hoppa över 10-15 nummer då och då. Jag hittade en hel del intressanta böcker på bokaffären. Bland annat två exegetiska bibelkommentarer och en fet systematisk teologibok som jag har letat efter ett tag. Efter Lifeway tog jag pendeln tillbaka till Jackson Blvd och gick omkring i lite andra affärer och caféer innan det var tid att möta upp med min gaddade vän igen. Vi drog till Sears Towers och åkte upp till Sky Deck. Det är världens tredje högsta byggnad vilket innebär att man ser typ hur långt som helst. När vi kom upp var det skymning så vi hann att se utsikten i dagsljus, men snart blev det mörkt och vi kunde blicka ut över alla miljoner gatuljus åt alla håll. Det är verkligen helt galet vad stort Chicago är.. Kvällen tillbringades på en thrashmetalpub vid sacramento ave, där vi åt burgare uppkallade efter olika band. Min hette Mastodonburger och var nog den godaste hamburgaren som jag har ätit. Prövade också lite fin stout.

I går var en mycket välsignad och speciell dag på många sätt, jag skulle nämligen få möjlighet att träffa en känd ortodox teolog och professor vid North Park University, men innan dess var jag och Nathan nere på stan en sväng och handlade lite schysta kläder. Äntligen Cheap Monday Jeans i min storlek, haha.. Efter lunch tog jag bussen ut till North Park, som inte ligger speciellt långt ifrån downtown, i Chicago ögon mätt, men likväl med buss 30 minuter längre bort än Addison på Foster Ave. Jag kom fram i god tid och gick omkring inne på området som bestod av minst tio stora byggnader och jag gissar att det är många hundra studenter för det var folk överallt. Professor Bradley Nassif tog emot mig på sitt kontor och vi hade ett mycket gott och givande samtal kring Augustana Graeca och korresponsdansen mellan Patriark Jeremias II och Tubingen teologerna (som jag skriver min C-uppsats om). Jag fick god input och flera användbara litteratur tips och uppslag. Redan före mötet hade professor Nassif via Bishop Joshua erbjudit mig att komma och lyssna på seminariet som professor Nassif skulle hålla samma kväll. Han hade sagt att det kunde vara intressant för det låg nära tidsmässigt, med tanke på mitt ämne. Detta visade sig vara mer än nära tidsmässigt. Professorn visade mig sin disposition för förra och denna veckas lektion och det sista de hade gjort förra veckan var att professor Nassif hade nämnt om korresponsdansen mycket kortfattat. Därför frågade han mig om jag ville föreläsa en halv lektion. Det var litet galet att få en sådan fråga, men pga att det var låg så i tiden med var de var, kunde jag inte se det som en slump, dessutom försäkrade professorn mig om att klassen skulle tycka om att få höra lite Europeisk brytning, speciellt eftersom dialogen naturligtvis utspelade sig på Europeisk mark. Så jag tackade ja till erbjudandet. Jag hade bara två timmar på mig att förbereda och första timmen gick åt att försöka öppna filen med min Uppsats på, vilket lyckades till slut då jag fick access till ett annat klassrum med nyare datorer. Hur som helst så fick jag alltså undervisa om korresponsdansen, dess inledning, orsaker, innehåll och lite om följderna. Jag tog det mycket kortfattat, men allt gick mycket bättre än vad jag trodde och jag är så tacksam till Herren för allt detta. Det var meningen att jag skulle hålla på 20 minuter eller 30, men efter 30 min frågade jag professorn om jag skulle sluta, men han ville att jag skulle slutföra den sista delen också så med frågor och allt blev det 45 min, dvs en hel lektion. Studenterna var riktigt skärpta och det märktes att det var på Masternivå så frågorna var utmanande att svara på. En man i samlingen skulle skriva sin doktorsavhandling om den nya finska tolkningen av Luther (som går ut på att luthersk soteriologi innefattar läran om gudomliggörelsen). Jag fick mycket god respons för min lilla föreläsning och en av studenterna var svenskbördig så det var trevligt att samtala med någon på modersmålet aswell.

Efter min session höll professor Nassif sin föreläsning, som handlade om ortodoxins utveckling efter reformationen, i Europa och Ryssland. Bland annat talade han om Kyrillios Lukaris som bär epitetet ”den protestantiske patriarken” och om den katolskt välsinnade Peter Moghilla. Föreläsningen avslutades med att vi såg en film om Ortodoxin som heter The History of Orthodox Christianity part III, Hidden Tresure (finns på youtube) mycket intressant film som hjälper den västlige kristne att förstå mer av den östliga kristna tanken och livet. Kan verkligen rekommendera den! Det var med stor tacksamhet som jag begav mig tillbaka till Nathan den kvällen för jag behövde verkligen detta just nu. Ibland kan det vara svårt att se att man kommer någonstans med allt slit och tvivel infinner sig titt som tätt att man borde lägga ner teologin för att man inte kan eller vet eller kan memorera ens en tusendel av sina teologiska idoler… Men jag fick en bekräftelse på att Herren använder mig mitt i min svaghet och i det lilla jag kan och gör. Och kan Han använda mig så kan Han använda vem som helst, Ära till Hans namn!
Kvällen hos Nathan igår var också mycket välsignad, hans polare Joel kom förbi och vi lyssnade på hård metall (typ nya Nile), drack lite god mörk öl och samtalade om livet. Jag är väldigt glad för att jag fick lära känna Nathan och Joel, det var riktigt bra folk. Idag åkte jag hem till Indianapolis igen och har läst en del inför nästa veckas arbete med Uppsatsen, naturligtvis inspirerad av onsdagens möte med professor Nassif. Men nu är det ingen rast och ro… i morgon far jag, Bp Joshua, Kathy, Fr Denis o Dativha till Sioux City, Iowa för att lämna av Fr Denis o Dativha där, ska bli intressant att se Kyrkan där as well, även om resan tar 11 timmar enkel väg…

Herren vare med Er alla!