2009-10-26, Cincinnati Airport, OH
Resan har tagit sin början. Jag har kommit fram till USA och närmare bestämt till Cincinnati Airport, OH. Hemma i Sverige är klockan 03:30, här är den 22:30, det betyder att jag har varit uppe i 25 tim nu… segt, dessutom har jag ett par timmar kvar av väntan innan Bishop dyker upp, men, men det är väl bara att vänta. Jo resan har gått riktigt bra måste jag säga. Har haft förmånen att träffa flera trevliga människor. Döm av min förvåning när jag sitter och läser och plötsligt ser Kappadokierna och Athanasisos gå förbi. Jag såg nämligen en bok i ögonvrån i någons hand, vars färger på omslaget på något sätt drog till sig mitt intresse.. först trodde jag att jag såg fel, men nej det var ikoner på boken och inte vilka ikoner som helst. Det var Kristus i mitten med de tre kappadokierna och Athanasios omkring. Jag såg att boken hette någonting med Nicea också. Jag rusade upp ifrån min plats och gick fram till den något förvånade unge mannen. ”I saw your book, are you Orthodox? Or theologian” sa jag. Han berättade att han var Anglikan, med reformert bakgrund och studerade patristisk Kristologi med betoning på Athanasios och Kappadokiernas skrifter. Ja sen gick en timma oerhört snabbt! Vi talade mycket om både mina och hans studier och om anglikanismen, Ortodoxin och om EOC. Han var riktigt trevlig och visade stort intresse för EOC. Scott som han hette, bodde i Chicago så det kan hända att vi ska ses där någon dag senare i vinter om jag åker dit. Det var ett riktigt stimulerande samtal, han hade riktigt bra koll och man kunde börja på ”nördnivå” direkt och prata om Augustana Graeca, Magisteral Lutherdom och Patristisk hermeneutik mm. Hans reformerta bakgrund gjorde dessutom att han hade bra koll på de böcker som vi använt på Kortebo och det var riktigt gött att tala med någon som var insatt i samma litteratur och hade liknade tankar om den. Förutom Scott så lärde jag känna en tjej från Sverige som satt framför mig till planet till Chicago, vi skulle till samma terminal och gate sen så det var gott att kunna hjälpas åt på den enorma O´hare flygplatsen. Hon skulle vidare till Kalifornien och kasta freespe på stränderna där ett par månader. Sen samtalade jag också en del med min granne som var en kvinna ifrån Polen som skulle till USA och arbeta. Så även om det var lite tråkigt att resa ensam, så var det kul att lära känna lite folk som jag kanske inte hade pratat med annars. Utöver detta tillbringade jag tiden med att läsa Juloratoriet av Göran Tunström och att se på lite film och lyssna på massa bra Metal naturligtvis, jag har laddat upp med mycket musik i min MP3 spelare nu.
2009-10-27, Cincinnati, OH
Nu är det förmiddag och jag sitter hemma hos familjen Wenham i Cincinnati. Det är alltså Biskopens dotter med familj. Natten var god, men jag sov inte så länge som jag kanske hade trott att jag skulle, men det beror ju på att man fortfarande har svensk tid i kroppen. Kommer nog bli riktigt seg framåt kvällen. Det tråkiga just nu är väl mest att jag inte tog influensa sprutan. Halva familjen här har svinsmittan och jag är orolig att jag åker på skiten. Ni som läser detta får gärna be till Herren om beskydd kring mig. Ja vad ska man göra idag då? Kanske plugga lite? Jag trodde inte att jag skulle orka det med tanke på jetlaggen, men vi får se kanske blir en stund. Är bjuden på middag i kväll till Biskopens andra dotter och hennes familj, det blir säkert trevligt också. I morgon kväll ska vi ju på NHL-match. Hoppas verkligen att jag inte blir sjuk så att jag missar den möjligheten.
2009-10-30, Middletown, OH
Det är fredag och jag sitter hemma hos familjen ”Wenham”. Denna dagen började med att vi åkte iväg till Cracker Barrel för att äta frukost. Och det kallar jag frukost. Äggröra, olika korvar, bacon, tjocka pannkakor med lönnsirap och annat gött, tur att man inte äter sånt varje dag. Häromdagen var jag, Biskopen och John på NHL. Den närmaste arenan ligger i Culumbus, OH så vi drog dit och kollade på en match mellan Columbus Blue Jackets och Phoenix. Bortalaget vann med 1-4. Trots att vi bara betalade 20 dollar per biljett så hade vi ganska bra sittplatser högt upp i den enorma arenan, jag tror de tog in 20000 eller något i den stilen. Matchen kunde väl ha varit lite mer intensivare, men det var en hel del skönt spel och snygga mål. Publiken var förhållandevis stillsam, men jag antar att det berodde på att det var en ganska vanlig seriematch. Utöver denna utflykt och lite mindre turer in till stan så har dagarna här varit ganska lugna. Läst en del, förberett för praktiken och lekt med barnen i familjen. Nu ska vi alldeles snart bege oss i väg till Indianapolis för att träffa Bishop Joshua och hans fru. Det är där jag kommer att bo de närmaste 6 veckorna. Ser fram emot detta.
2009-10-31. Elbert St, Indianapolis
Finally I am here. Jag kom hit igår kväll med Biskop Thomas. Jag befinner mig på 208 W Elbert Street i Indianapolis som är huvudstaden i Indiana. Med mina mått mätt är det en stor stad, omkring 1,5 miljoner innevånare beroende på hur man räknar med förorter osv. Innan du som läser detta tycker alltför synd om mig bör det påpekas att huset jag bor i under min vistelse är beläget i utkanten av staden i ett mycket lugnt område med gott om utrymme mellan husen och en hel del träd. De enorma motorvägarna hörs emellertid konstant, men det är smällar man får ta, jag slipper åtminstone att se dem. Jag bor alltså hemma hos Bishop Joshua Beecem och hans hustru Kathy. De är underbara människor och de tar mycket väl hand om mig. Jag har hela övervåningen för mig själv så det känns nästan som om jag har egen lya. Gött! I dag har jag varit i Kyrkan för första gången här. Den ligger ca 15 minuter bilväg härifrån så det är ett stycke. Undrar om jag kommer att kunna lära mig att köra dit på egen hand? Vore grymt i så fall. EOC Kyrkan heter S:t Paul the Apostel Evangelical Orthodox Church och är en del av den Kyrka som blev kvar när den riktigt stora EOC Kyrkan här gick över till den kanoniska Ortodoxa Kyrkan. Jag gillade verkligen Kyrkorummet, det blir ju lite annorlunda när församlingen äger byggnaden själva.
Nu är det förmiddag och jag sitter hemma hos familjen Wenham i Cincinnati. Det är alltså Biskopens dotter med familj. Natten var god, men jag sov inte så länge som jag kanske hade trott att jag skulle, men det beror ju på att man fortfarande har svensk tid i kroppen. Kommer nog bli riktigt seg framåt kvällen. Det tråkiga just nu är väl mest att jag inte tog influensa sprutan. Halva familjen här har svinsmittan och jag är orolig att jag åker på skiten. Ni som läser detta får gärna be till Herren om beskydd kring mig. Ja vad ska man göra idag då? Kanske plugga lite? Jag trodde inte att jag skulle orka det med tanke på jetlaggen, men vi får se kanske blir en stund. Är bjuden på middag i kväll till Biskopens andra dotter och hennes familj, det blir säkert trevligt också. I morgon kväll ska vi ju på NHL-match. Hoppas verkligen att jag inte blir sjuk så att jag missar den möjligheten.
2009-10-30, Middletown, OH
Det är fredag och jag sitter hemma hos familjen ”Wenham”. Denna dagen började med att vi åkte iväg till Cracker Barrel för att äta frukost. Och det kallar jag frukost. Äggröra, olika korvar, bacon, tjocka pannkakor med lönnsirap och annat gött, tur att man inte äter sånt varje dag. Häromdagen var jag, Biskopen och John på NHL. Den närmaste arenan ligger i Culumbus, OH så vi drog dit och kollade på en match mellan Columbus Blue Jackets och Phoenix. Bortalaget vann med 1-4. Trots att vi bara betalade 20 dollar per biljett så hade vi ganska bra sittplatser högt upp i den enorma arenan, jag tror de tog in 20000 eller något i den stilen. Matchen kunde väl ha varit lite mer intensivare, men det var en hel del skönt spel och snygga mål. Publiken var förhållandevis stillsam, men jag antar att det berodde på att det var en ganska vanlig seriematch. Utöver denna utflykt och lite mindre turer in till stan så har dagarna här varit ganska lugna. Läst en del, förberett för praktiken och lekt med barnen i familjen. Nu ska vi alldeles snart bege oss i väg till Indianapolis för att träffa Bishop Joshua och hans fru. Det är där jag kommer att bo de närmaste 6 veckorna. Ser fram emot detta.
2009-10-31. Elbert St, Indianapolis
Finally I am here. Jag kom hit igår kväll med Biskop Thomas. Jag befinner mig på 208 W Elbert Street i Indianapolis som är huvudstaden i Indiana. Med mina mått mätt är det en stor stad, omkring 1,5 miljoner innevånare beroende på hur man räknar med förorter osv. Innan du som läser detta tycker alltför synd om mig bör det påpekas att huset jag bor i under min vistelse är beläget i utkanten av staden i ett mycket lugnt område med gott om utrymme mellan husen och en hel del träd. De enorma motorvägarna hörs emellertid konstant, men det är smällar man får ta, jag slipper åtminstone att se dem. Jag bor alltså hemma hos Bishop Joshua Beecem och hans hustru Kathy. De är underbara människor och de tar mycket väl hand om mig. Jag har hela övervåningen för mig själv så det känns nästan som om jag har egen lya. Gött! I dag har jag varit i Kyrkan för första gången här. Den ligger ca 15 minuter bilväg härifrån så det är ett stycke. Undrar om jag kommer att kunna lära mig att köra dit på egen hand? Vore grymt i så fall. EOC Kyrkan heter S:t Paul the Apostel Evangelical Orthodox Church och är en del av den Kyrka som blev kvar när den riktigt stora EOC Kyrkan här gick över till den kanoniska Ortodoxa Kyrkan. Jag gillade verkligen Kyrkorummet, det blir ju lite annorlunda när församlingen äger byggnaden själva.
Så i morgon är det dags att fira den Heliga Eukaristin för första gången i USA och för första gången i en Kyrkobyggnad som ägs av en EOC församling! Det ser jag verkligen fram emot. Sen ska det bli väldigt gött att träffa människorna här o lära känna dem as well. Pratade med föräldrarna i telefon innan de sa att det var 3 minus grader där hemma i Sverige. Här är det väldigt omväxlande väder så här års. I dag tror jag det var ganska normalt, typ 17 grader, men igår var det galet varmt omkring 25. Men å andra sidan så ligger Indianapolis på samma breddgrad som typ Egypten eller något så det ska väl inte vara kallt direkt.
2009-11-01 Elbert St, Indianapolis
Idag är det Söndag och jag har varit med om den första Mässan här i EOC-Kyrkan i Indianapolis. Det var riktigt välsignat att få vara med om detta! Häftig känsla att vara på andra sidan Jorden och ändå känna igen så mycket som vi gör hemma i Halmstad. Visserligen är allt på Engelska här, men bortsett från det är likheterna stora med S:t Petrus. Även delar av den liturgiska musiken kändes igen och en del av hymnerna som används här stoltserar med min vän Lasse Lagerkvist som kompositör. Kyrkorummet gjorde naturligtvis att det fanns en del skillnader i liturgin. Här använder man t ex rökelse och ger ikonerna större utrymme. Idag var det dessutom ett dop och det är första gången som jag är med om det inom EOC. Dopliturgin går tillbaka på tidiga patristiska källor och innehåller exorcistiska böner, i syfte att skydda barnet från satans välde och föra det in i Guds Rike. Man döper barnet naket genom trippel nedsänkning i Faderns och Sonens och Den Helige Andes namn och kläder sedan barnet i den vita skruden som då symboliserar inträdet i Guds rike. Direkt efter det sker också myrrasmörjelsen, då Biskopen ber för barnet och smörjer det med olja och tecknar korsets tecken över dess panna, öron, ögon, bröst, händer och fötter. Dopakten sker längst ned enligt urkristen rit längst ned i Kyrkan precis i början av Gudstjänsten. Efter dopet går föräldrarna med barnet fram i mittgången under det lilla intåget.
Det var ganska mycket folk i Kyrkan, ca 70 pers skulle jag tro. Vilket innebär att det var många att hälsa på och prata med. Det var trevligt, men svårt att hålla reda på alltför många namn. Hur som helst så lärde jag känna Fr Steve Walker, Moder Paula, Randall, Jack, diakon Pat och några till som jag inte kommer ihåg namnen på. Men det lär det nog bli tid till. Verkar vara riktigt bra folk i alla fall. Flera av dem som är intresserade av teologi, musik och historia så brist på samtalsämne har det sannerligen inte varit. I morgon är det måndag och då måste jag komma igång på allvar med studierna igen eftersom förra veckan blev ganska slapp.
2009-11-04. Elbert St, Indianapolis
I dag har jag varit med Bishop Joshua på ett ålderdomshem och besökt en av församlingens äldsta medlemmar. Sen var vi på en pastorslunch i Greenwood (ett av de södra distrikten här i stan). Mötet handlade om diakonalt arbete med en ekumenisk organisation som heter Faith Hope and Love. Efter det fick jag följa med till flygplatsen här i stan för att möta upp Fr Dennis Mogabu och hans hustru från en av EOC församlingarna i Rawanda. De ska vara här i Amerika ett par månader och besöka de olika församlingarna och medverka på synoden till helgen osv, ser fram emot att lära känna dem mer framöver. Det är väldigt mycket nya intryck, nytt folk och saker att sätta sig in i just nu. Det tillsammans med att jag har ganska mycket plugg osv gör att man känner sig ganska seg, men jag försöker att ta det ganska soft under kvällarna och bara läsa lite grann eller hälsa på nån i församlingen. I måndags t ex var jag ute med Randall Phlum en sväng. Han är musiker och lirar i band också. Vi var på guitarcenter o lirade på sköna gitarrer och sen drog vi och käkade på Golden Corral (den där enorma buffékedjan som vi var på en gång med Crimson as well.) Man blir typ mätt bara man tänker på det. Men gott var det. Kanske var detta anledningen till att jag gjorde slag i saken tidigt och fixade ett gymkort på Anytime Fitness igår… Jag är ganska mör i kroppen idag för det blev ett hårt pass, känner dock att jag måste ta det lugnt med ryggen, den strular en del. Fick låna Bishop Joshuas truck (en enorm dakota pickup) till gymet, riktigt manligt fordon… Ja så nu har jag kört bil på egen hand i denna gigantiska stad. Jag skrev innan att det var 1,5 miljoner invånare, men det känns som det är mycket mer för det verkar vara bra mycket större än Stockholm. Trots det så bor jag ju i ett ganska lugnt och förhållandevis glesbefolkat villa område så det är gött. I kväll är det vesper i kyrkan och undervisning i Kyrkohistoria, ser framemot det. Morgondagen kommer vigas åt uppsatsen, var ett tag sen jag skrev på den nu, men ska försöka göra det torsdagar o fredagar under min tid här i Indianapolis. Tisdagar, onsdagar och söndagar är praktikdagar och måndagar kommer jag att använda till läsning av kurslitteratur. Lördagar blir väl ledigt, typ träffa folk o se lite av stan.
Det ska bli mycket spännande att läsa din blogg och följa dina tankar nu när vi inte kan samtala över en kall.
SvaraRaderamen vi får destofler kalla att diskutera över när jag kommer back home.
SvaraRaderaGod Bless bro!
Grymt mannen! Låter som du har det fint över där, även om jag förstår att så många nya intryck och nya bekantskaper tar på krafterna.
SvaraRaderaLäser ifatt dina inlägg nu, när jag hade en liten ledig stund.
Blessings och peace!