μυστηρίων - begreppsanalys

1. Inledning
I Nya Testamentet förekommer termen μυστηρίων 27 gånger:1 Matt 13:11, Mark 4:11, Luk 8:10, Rom 11:25, 16:25, 1 Kor 2:1, 7, 4:1, 13:2, 14:2, 15:51, Ef 1:9, 3:3, 4, 9, 5:32, 6:19, Kol 1:26, 27, 2:2, 4:3, 2 Thess 2:7, 1 Tim 3:9, 16, Upp 1:20, 10:7,Upp 17:5, 7. Den överväldigande majoriteten av dessa förekomster återfinns i paulinska perikoper. Eftersom den pågående kursen är inriktad på 1 Korinthierbrevet kommer de fem perikoper där μυστηρίων återfinns där att översättas särskilt.

1.2 Översättning och läsarter
1 Kor 2:1
Första gången μυστηρίων återfinns i 1 Korinthierbrevet är i det andra kapitlets första vers. Den observante bibelläsaren upptäcker emellertid att den vanliga svenska översättningen av μυστηρίων – ”hemlighet”2 ibland har ersatts med ”vittnesbörd”.3 Detta har sin grund i de olika läsarter som föreligger. Den alternativa läsarten μαπηύπιον har enligt ledande textkritiker ett rikt stöd i många manuskript,4 men μυστηρίων anses vara mer trolig utifrån exegetiska premisser och tidigare manuskript.5 Så här lyder 1 Kor 2:1 enligt Metzgers förslag:

Κἀγὼ ἐλθὼν ππὸρ ὑμᾶρ, ἀδελθοί, ἦλθον οὐ καθ' ὑπεποσὴν λόγος ἢ ζοθίαρ καηαγγέλλων ὑμῖν ηὸ μυστηρίων ηοῦ θεοῦ.6
Översättning: ”Och (då)7 jag har kommit till er, bröder, kom (jag) inte med överlägsna ord, förkunnande8 Guds mysterium…9

1 Kor 2:7
ἀλλὰ λαλοῦμεν θεοῦ ζοθίαν ἐν μυστηρίω, ηὴν ἀποκεκπςμμένην, ἣν πποώπιζεν ὁ θεὸρ ππὸ ηῶν αἰώνων εἰρ δόξαν ἡμῶν:10 Översättning: ”Men vi talar Guds vishet, ett mysterium, den hemlighållande11 som Gud förutbestämde12 till vår härlighet före tidsåldrarna…13

1 Kor 4:1
Οὕηωρ ἡμᾶρ λογιζέζθω ἄνθπωπορ ὡρ ὑπηπέηαρ Χπιζηοῦ καὶ οἰκονόμοςρ μυστηρίων θεοῦ.14 Översättning: Därmed må15 en människa anse oss som Kristi tjänare och förvaltare av Guds mysterier.16

1 Kor 13:2
καὶ ἐὰν ἔσω πποθηηείαν καὶ εἰδῶ ηὰ μυστηρία πάνηα καὶ πᾶζαν ηὴν γνῶζιν καὶ ἐὰν ἔσω πᾶζαν ηὴν πίζηιν ὥζηε ὄπη μεθιζηάναι ἀγάπην δὲ μὴ ἔσω οὐθέν εἰμι17 Översättning: ”Och om jag har profetians gåva och kände till alla mysterierna och all kunskapen och all tron så att berg förflyttas, men inte har kärlek är jag ingenting…”18

1 Kor 14:2
ὁ γὰπ λαλῶν γλώζζῃ οὐκ ἀνθπώποιρ λαλεῖ ἀλλὰ θεῷ οὐδεὶρ γὰπ ἀκούει πνεύμαηι δὲ λαλεῖ μυστηρία 19 Översättning: ”Den som20 talar med tungomål han talar inte människors språk, utan talar till21 Gud(s) Ande mysterier som ingen annan hör…”22
1 Kor 15:51
ἰδοὺ μυστηρίων ὑμῖν λέγω πάνηερ οὐ κοιμηθηζόμεθα πάνηερ δὲ ἀλλαγηζόμεθα23 Översättning: ”Se jag säger ett mysterium till er: Alla ska inte avsomnas24 men alla ska bli förvandlade…”25

2. Ordstudium
2.1 Etymologi
Den etymologiska betydelsen av μυστηρίων är omtvistad. Dess rot är troligen hämtad från det grekiska ordet μυειν som betyder att stänga.26 Utöver att μυστηρίων indikerar något som är hemligt, fördolt eller gömt27 är det svårt att finna en exakt betydelse och man får istället se till ordets Usus loquendi28 i aktuella kontexter.

2.2 μυστηρίων i hellenistisk litteratur
De allra tidigaste kopplingarna till μυστηρίων återfinns i samband med kulterna vid staden Eleusis, omkring 1700 f Kr.29 Begreppet förekommer frekvent i förkristen grekisk litteratur och är ofta kopplat till religiösa kulter och främst till specifika invigningsritualer. Den som inte har tagit del av den aktuella riten fick inte del av kultens hemligheter - μυστηρίων.30 Eftersom begreppet kom att användas i den platonska skolan fick det senare en bred användning inom nyplatonismen, där det kopplades till den apofatiska teologin.31

2.3 μυστηρίων i Septuaginta
I LXX förekommer μυστηρίων endast i texter av sent datum, samtida med hellenistisk tid. I likhet med αποκαλυπσις är ordet vanligt i inom apokalyptiska skrifter som den kanoniska Daniels bok och psuedepigrafer som Henoksböckerna.32 I Salomos vishet finns en högintressant text i anslutning till μςζηηπίων:

”Vad visheten är och hur hon blev till skall jag låta er veta. Jag skall inte dölja några hemligheter för er utan följa hennes spår från allra första början. Jag skall öppet lägga fram kunskapen om henne och aldrig vika av från sanningens väg.”33

Detta bruk pekar på en förskjutning av begreppet när det användes inom judendomen. Det hellenistiska esoteriska användandet tycks här ha reviderats så tillvida att dörren till mysterierna är öppna också för de oinvigda.34 μυστηρίων anvädes också i vissa fall i LXX om sekulära företeelser, t ex kungens politiska planer.35 Bornkamm redogör dock för att den typiska eskatologiska inramningen av μυστηρίων har sin grund i den danielisk teologi. Där handlar det om att Anden uppenbarar eskatologiska hemligheter ifrån Gud till människor, dock med betoningen på att Jahve är den ende Guden som har makt att avslöja dessa.36

2.4 μυστηρίων i Nya Testamentet
Majoriteten av de perikoper i Nya Testamentet där begreppet μςζηηπίων används är positivt laddade och kopplade till Kristus själv, förkunnelsen om Honom och Guds frälsningsplan. Genomgående är också att ordet används om någonting som Gud har förutbestämt, hållit fördolt och sedan uppenbarat i Kristus, genom Anden.37 Funktionen av μυστηρίων verkar vara likartad när den används i negativ mening, inte minst i samband med beskrivningen av antikrist i 2 Thess och skökan i Uppenbarelseboken.38 Till skillnad från mysteriekulter och förgnostiska strömningar är inte μυστηρίων på något sätt endast avsett för vissa invigda utan för alla som följer Kristus.39 Det pauluniska bruket av μυστηρίων är tydligt kopplat till förkunnelsen om Kristus, i Honom har Guds hemlighet fullbordats och synliggjorts:

”…min förkunnelse om Jesus Kristus, enligt den avslöjade hemlighet som under oändliga tider har varit dold men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till trons lydnad…”40

”Detta är den hemlighet som har varit fördold i alla tider och släktled men nu har uppenbarats för hans heliga. Gud ville låta dem veta vilken härlig skatt hedningarna har i denna hemlighet…”41

Kerygmat om Guds mysterium i Kristus är därför enligt Nya Testamentet både en oåtkomlig, transcendent verklighet: ”…den hemlighet som från världens början varit dold hos Gud…”42 Och samtidigt en synliggjord, immanent verklighet i denna värld: ”…och som nu blev förverkligad i Kristus Jesus vår Herre.”43 Att NT applicerar termen μυστηρίων till både Fadern44 och Sonen45 och Anden46 knyter an till det soteriologiska schemats trinitariska raster.47 I den anrika Kristushymnen och dess inledning i 1 Tim 3 kopplar Paulus detta samman med den Heliga Inkarnationen:

”Och erkänt stor är vår religions hemlighet: Han uppenbarades som jordisk varelse…”48

Kerygmat om vad Kristus har gjort är därmed aldrig skilt ifrån vem Kristus är och därför är flera μυστηρίων-perikoper i NT inramade av en högkristologisk prägel.49

2.5 μυστηρίων i 1 Korinthierbrevet
Bornkamm noterar att trots att de flesta hänvisningarna till μυστηρίων i NT är kopplade till Kristus som uppenbarad och förkunnelsen av Honom, finns det en gemensam nämnare som gäller för samtliga förekomster: Termen har alltid eskatologiska undertoner.50 Detta skulle innebära att termen blir sammanhållen i 1 Korinthierbrevet, även om den används om både Guds uppenbarade vishet,51 om de andliga nådegåvorna52 och om uppståndelsen.53 Man kan också se en pnevmatologisk aspekt av begreppet μυστηρίων hos Paulus. Denna tidsålders gud har förblindat människor från att se,54 men för den kristne är Anden den som avtäcker slöjan till den himmelska verkligheten.55 För Paulus blir Andens roll en vattendelare i refererandet till gudomliga mysterier. För honom är det inte på något vis kopplat till mänsklig elitism, den stolte ska ha sin stolthet i Herren.56 Det är Anden som utforskar allt, inte människor.57 En tredje grundläggande aspekt av hur μυστηρίων används i 1 Korinthierbrevet är dess ecklesiologiska antydningar. Perikoperna i det andra och fjärde kapitlet fungerar som en bro mellan förkunnare/ledare och adressater/församlingen:

”Vi (förkunnare/ledare) förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss (adressater/församling).58

”…Paulus, Apollos och Kefas, hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert. (adressater/församling) Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud… Vi (förkunnare/ledare) bör alltså betraktas som Kristi tjänare och som förvaltare av Guds hemligheter.”59

μυστηρίων är därmed givet åt Kyrkans ledare att förvalta och betjäna folket med. När termen återkommer i 13:2 vill aposteln göra upp med den kärlekslösa andlighet som florerade i församlingen. Formuleringen och kände till alla hemligheterna60 visar på detta. Det förefaller troligt att Kerygmat om Kristus hade skilts ifrån personen Kristus. I 14:2 och 15:51 används μυστηρίων i något mer allmänna ordalag. Dock finns även här kopplingar till Guds fördolda plan, om än inte helt uttalat i koppling till Guds uppenbarade vishet i Kristus. 15:51 knyter emellertid samman det eskatologiska hoppet om Herrens återkommelse och kroppens uppståndelse med förkunnelsen om Kristus - Guds hemlighetsfulla vishet som skall leda oss till härlighet.61

3. Syntes
3.1 Hermeneutiska reflektioner
Det är ställt utom allt tvivel att μυστηρίων är en soteriologisk nyckelterm i NT och speciellt hos Paulus. På flera sätt är det en term som visar på den kristna teologins unikum. Den Gud som är förborgad och bortom denna värld, har i Kristus, genom ett mysterium kommit oss helt nära och visat vem Gud är. Många gånger har vårt ord ”mysterium” använts om företeelser som är fullständigt oåtkomliga för det mänskliga intellektet, men det gör bara rättvisa åt den ena sidan av μυστηρίων i Nya Testamentets teologi. Den finns fördold hos Gud före tidens början och orubbligt beslutad. Å andra sidan har detta mysterium blivit uppenbarat och synliggjort i Kristus: Gud blir människa i Kristus. Han lever som den främste tjänaren, dör oskyldig på ett kors och uppstår triumferande på den tredje dagen. Det är i sanning en paradox – en dårskap för den mänskligt vise, för att knyta an till paulinskt språkbruk, men det är likväl vår religions mysterium, givet till både judar och hedningar. Allt detta har som vi har sett eskatologiska förtecken, det uppenbaras för oss igenom Anden och synliggörs hos den Gudstjänstfirande församlingen.

Kan då μυστηρίων knytas an till någon mer konkret företeelse inom teologin? Gordon Fee avfärdar kategoriskt tanken att μυστηρίων ska kopplas samman med Kyrkans sakrament.62 Jag har förståelse för ett sådant uttalande ur exegetisk synvinkel, men efterlyser samtidigt en bredare bibelteologisk förståelse av begreppet. Den tidiga Kyrkans sakramentala teologi har sin grund den Heliga Inkarnationen. Som framgått av min analys kan inte μυστηρίων på något vis skiljas ifrån denna händelse, då Gud själv blir människa. Förkunnelsen om Gud som Inkarnerad, Korsfäst och Uppstånden är innehållet i Guds fördolda plan och den kan aldrig skiljas ifrån Kristi person. Då dessa kristologiska och eskatologiska aspekter av μυστηρίων även knyts an till ett ecklesiologiskt perspektiv, med Kyrkans ledare som förvaltare, är det i all högsta grad sammanlänkat med de heliga sakramenten. Kyrkan har t ex i alla tider lärt att vi genom ett mysterium får del av Kristus själv den Heliga Nattvarden, det är förvisso en praktisk tillämpning av μυστηρίων. Samtidigt rymmer Eukaristin just de aspekter som är axiom för Paulus bruk av μυστηρίων. Eskatologi, pnevmatologi och ecklesiologi. Det rymmer ett stort mysterium!

4. Slutkommentarer
1 DNTT; Brown (1971) sid 503
2 Se t ex Bibel 2000, Bibelkommissionens översättning av 1 Kor 2:1
3 Se t ex Åkessons, Gustav V:s och Hedegårds översättningar av 1 Kor 2:1
4 μαπηύπιον används i både Codex Sinaiticus, Codex Vaticanus och i Codex Bazae, se Metzger (1994) s 480
5 Bruce Metzger nämner exempelvis anrika syriska och koptiska manuskript som använder sig av μυστηρίων. I tidig patristisk era återfinns denna variant hos bland andra Hippolytus, Ambrosiaster och Ambrosius. Metzger (1994) s 480.
6 Texten är hämtad från http://www.greekbible.com och bygger på Westcott-Hort (1881) edition och Nestle-Aland:s manuskript sammanställningar.
7 Indikerar aoristens punktuella aspekt av handlingen
8 Particip formen καηαγγέλλων – uttrycker en pågående handling, vilket kan indikera Paulus aktiva tjänst som förkunnare av Herrens ord.
9 Egen översättning av 1 Kor 2:1
10 Texten är hämtad från http://www.greekbible.com och bygger på Westcott-Hort (1881) edition och Nestle-Aland:s manuskript sammanställningar
11 Bruket av den pågående formen ἀποκεκπςμμένην - hemlighållande– speglar grekiskans particip och perfektformer. En pågående handling med fortlöpande konsekvenser (jmf påföljande ord i versen).
12 Aoristformen av πποώπιζw, förutbestämma, (här förutbestämde) är svår att ge rättvisa åt i översättningen då detta modus saknar motsvarighet i den svenska grammatiken. Jmf Jmf Blomqvist (1971), sid 70-71. Dock indikerar aoristen en aspekt av handlingen, där målet tycks vara δόξαν - den härlighet som de heliga för del av genom Kristi mysterium.
13 Egen översättning av 1 Kor 2:7
14 Texten är hämtad från http://www.greekbible.com och bygger på Westcott-Hort (1881) edition och Nestle-Aland:s manuskript sammanställningar
15 Imperativformen λογιζέζθω visar på en uppmaning av verbet.
16 Egen översättning av 1 Kor 4:1
17 Texten är hämtad från http://www.blueletterbible.org och bygger på Westcott-Hort (1881) edition och Nestle-Aland:s manuskript sammanställningar
18 Egen översättning av 1 Kor 13:2
19 Texten är hämtad från http://www.blueletterbible.org och bygger på Westcott-Hort (1881) edition och Nestle-Aland:s manuskript sammanställningar
20 Particip formen – λαλῶν, uttrycker en pågående handling
21 πνεύμαηι står här i dativform, vilket tycks stödja bruket av ”till” Guds Ande.
22 Egen översättning av 1 Kor 14:2
23 Texten är hämtad från http://www.blueletterbible.org och bygger på Westcott-Hort (1881) edition och Nestle-Aland:s manuskript sammanställningar
24 κοιμηθηζόμεθα är en fut/ind/pass form av κοιμαatt sova. Översättningen här understryker den passiva formen.
25 Egen översättning av 1 Kor 15:51
26 Se TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 803
27 Många teologiska lexikon sammanfattar betydelsen av begreppet utifrån hur det används i olika kontexter. Utifrån detta brukar just hemlighet, mysterium, dold vilja, religiösa hemligheter vara de vanligaste förklaringarna av ordet. Jmf t ex. BDAG; Danker (2000) sid 661-662 och http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G3466&t=NIV
28 D v s hur ett ord eller begrepp användes i den tid då det sades/skrevs.
29 DNTT; Brown (1971) sid 501
30 TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 804
31 DNTT; Brown (1971) sid 501-502
32 DNTT; Brown (1971) sid 502
33 Vish 6:22, Bibel 2000; Bibelkommissionens översättning
34 Jmf TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 814
35 Jmf t ex Tob 2:7, Jdt 2:22
36 TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 814-815
37 Jmf t ex Rom 11:25, 16:25, 1 Kor 2:7, Ef 1:9, 3:3-9, Kol 1:26, Tim 3:16. Se också DNTT; Brown (1971) sid 504
38 Jmf 2 Thess 2:7, Upp 17:5-7
39 Se t ex bruket av μυστηρίων hos synoptikerna, där det verkar framgå att Jesu lärjungar och andra som tog till sig budskapet fick inblick i Guds hemligheter, även om de inte kunde greppa dem fullt ut. Jmf Matt 13:11, Mark 4:11, Luk 8:10. Bornkamm noterar att denna insikt inte gavs åt lärjungarna för deras egna meriters eller färdigheters skull, utan är givna helt genom Herrens nåd. TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 819
40 Rom 16:25-26, Svenska Folkbibelns översättning
41 Kol 1:26-27, Bibel 2000; Bibelkommissionens översättning
42 Ef 3:9, Bibel 2000; Bibelkommissionens översättning
43 Ef 3:11, Biskop Bo Giertz översättning
44 Se t ex 1 Kor 2:7, 4:1
45 Se t ex Kol 2:2, 4:3, Ef 3:4
46 Se t ex Ef 3:5, 1 Kor 2:10-11
47 Jmf TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 821
48 1 Tim 3:16, Bibel 2000; Bibelkommissionens översättning
49 Jmf t ex texterna i Ef 3 och Kol 1-2
50 TDNT; Kittel/Friedrich (1979), band IV sid 822
51 1 Kor 2:7, 4:1
52 1 Kor 13:2, 14:2
53 1 Kor 15:51
54 Jmf 2 Kor 4:4, 1 Kor 2:6
55 DNTT; Brown (1971) sid 504
56 Se t ex 1 Kor 1:30, 3:21
57 1 Kor 2:10-11
58 1 Kor 2:7, Svenska Folkbibeln
59 1 Kor 3:22-4:1, Bibel 2000; Bibelkommissionens översättning
60 Se den egna översättningen av 1 Kor 13:2
61 Jmf 1 Kor 2:7
62 Fee (1987) sid 160

5. Källor
5.1 Litteratur
Blomqvist, Jerker (1993) Grekiska för teologer; En introduktion. Studentlitteratur, Lund. Brown, Colin (Red) (1971) Dictonary of New Testament Theology Vol III. Pater Noster Pres, Devon Danker, Frederick William (Red) (2000) A Greek-English Lexicon of New Testament and other Early Christian Literature. The University of Chicago Press, Chicago. Fee, Gordon D (1994) NICNT; The First Epistle to the Corinthians W M B Eerdmans Publishing Co, Grand Rapids. Kittel, Gerhard & Friedrich, Gerhard (1979) Theological Dictionary of the New Testament. (Geoffrey Bromiley övers.) W M B Eerdmans Publishing Co, Grand Rapids.
Metzger, Bruce M (1994) A textual commentary on the Greek New Testament. German Bible Society, Stuttgart.
Moulton, W F /Geden, A S (1978) A Concordance to the Greek Testament. T & T Clark, Edinburgh Rogers, Cleon L Jr & Rogers, Cleon L III (1998) Linguistic and Exegetical key to the Greek New Testament. Zondervan Publishing House, Grand Rapids.

4.2 Bibelutgåvor
Bibel 2000, Bibelkommissionens översättning (med noter och uppslagsdel)
Biskop Bo Giertz översättning (NT) 1981
David Hedegårds översättning (NT) 1964
Greek New Testament
Gustav V:s Bibel, 1917 års översättning
Helge Åkessons översättning 1911
Septuaginta (LXX)
Svenska Folkbibeln 1998 (med noter och uppslagsdel)\

4.3 Internet
Svenska Bibelsällskapet (2007) http://www.bibeln.se
Grekiska NT online: http://www.greekbible.com
Exegetiskt program online: http://www.blueletterbible.org