Uppsatsen klar, predikan, konsert mm

2010-01-26. Saskatoon, Canada

I dag är det måndag och jag tar en välbehövlig dag av vila. Det har varit fullt ös nu ett tag, men denna veckan blir nog relativt lugn. Idag har jag varit nere på stan en runda. Jag lånar Biskopens bil nu när han är i Rawanda så det är grymt bra. Jag var på en katolsk bokhandel som ligger nere downtown i Saskatoon. De hade en hel del intressant litteratur där. Jag hittade ett par böcker, bland annat en patristisk bok av den nuvarande påven som kan vara intressant med tanke på att han behandlar flera av de östliga fäderna också. Efter det drog jag och plockade upp Jakob och så drog vi och käkade lunch på ett gött ställe som jag har glömt vad det heter. Jag har sagt det innan o jag säger det igen: Maten är fantastisk här i Nordamerika. Tur att man tränar annars hade kilona inte låtit vänta på sig. Mätta och glada gick vi sedan till en evangelikal bokaffär och handlade ett par titlar. De hade en skivavdelning också, men jag trodde inte att de skulle ha någon hård musik. Men jag hade fel. De hade en Metal/Hardcore avdelning med ett gäng schysta alster. Jag inhandlade nya Impending Doom. GRYMT bra!!! Typ Messugha/Living Sacrifice möter Decapitated. KÖP!!! Jag hittade förövrigt en del presenter som man kanske inte ska beskriva i detalj här i fall vederbörande som ska få dem läser min blogg…

Det har gått några veckor sen jag skrev nu och jag antar att det speglar att det har varit ett ganska späckat schema. Jag måste säga att jag trivs bättre och bättre här och att livet flyter på ganska väl. Jag är tacksam för alla som nämner mig inför Allhärskaren och jag vet att varje dag är en nåd och välsignelse från Honom. Stå gärna mig bi i bön under den kommande tiden också, jag vet att jag behöver det.

Jag har en glad nyhet att tillkänna ge er: Jag har under förra veckan slutfört min C-uppsats. Då denna inte skall läggas fram förrän i April eller Maj månad kommer det dock med all säkerhet att bli en del uppdateringar och redigeringar, men version ett är klar. För er som har glömt vad jag skriver om så kan man säga att det är en 70 sidig dogmhistorisk exposé om den första ekumeniska dialogen mellan Lutherdomen och den Ortodoxa Kyrkan. Jag kallar den för Augustana Graeca; Magisteral Lutherdom i mötet med Bysantinsk Ortodoxi. En kritisk analys av korresponsdansen mellan Tübingenteologerna och Patriark Jeremias II Tranos under perioden 1573-1581.

Jag kommer ev lägga upp den här senare under våren om jag får det att funka med fotnoter osv, men om du är intresserad av att läsa den så sänd mig ett mail så kan jag skicka över den längre fram. Det känns väldigt bra att uppsatsen är klar, men samtidigt är det också lite vemodigt. Att få gå ner riktigt djupt i ett specifikt teologiskt område tillhör ju livet större förnöjsamheter. Jag hade förövrigt förmånen att diskutera Luther med en lektor i teologi häromdagen. Vi träffades på samma fest här i lördags. Sen gick fyra timmar snabbt. Jag pratade nog inte med någon annan på hela kvällen. Hur som helst så ska vi ut och fira att Uppsatsen är klar på Onsdag. Det blir jag, Fr Ruben, Barb och Jakob, synd att biskopen inte är hemma för då kunde han ha följt med också.

Förra tisdagen var jag och Jakob på Guns´n´Roses konsert på Credit Union Arena. Det var grym show, men helt ärligt talat måste tillstå att förbanden (Danko Jones och Sebastian Bach) var mycket bättre än huvudakten. Men kul att ha sett dem i alla fall. När man ändå snackar musik så ska det nämnas att vi hittade en grym musikaffär idag också. Tillbringade en timma där och lirade på lite sköna guror.

Som jag nämnde i förra inlägget var det min tur att predika i Söndags. Det var en god upplevelse. Jag tror att det gick lite bättre än i Indianapolis för jag börjar få bättre flyt i engelskan nu. Perikopen som jag utgick ifrån var söndagens heliga evangelium: Luk 4:21-30. Det är en spännande text och det blev en intressant predikan som jag klistrar in här nedan för er som vill läsa:


Introduction

"And so again Herod is filled with wrath, again his daughter is dancing, and asking about John's head on a platter ..."

It is interesting to note how quickly things change. During its first 300 years the Church was marked by persecution of all kinds. The Jews persecuted the Christians because they believed that they disobeyed the law of God and the Romans persecuted the Christians even more because they thought that the Christians violated the law of the Roman Empire when they refused to worship the emperor.

In year 313 the so-called first Christian emperor Constantine ordered that the persecution against Christians should stop. Only 70 years later Constantine's successor Theodosius prohibited all other religions than Christendom in the Roman Empire and the Christian themselves started to persecute and kill other people.

It is in a similar context, a few decades later a radical bishop named John makes this statement about Herod. The words are a direct polemic against the fact that the Christian leaders in Constantinople had changed God's agenda of peace, simplicity and humility for political alliances, wars and a life in luxury. The Bishop becomes persecuted and opposed by the other leaders, but his words bear witness to God's truth and by the request of the people he is allowed to return to the city. This Bishop is known in the Church with the epithet golden mouth - Chrysostom.

Context
Prophets and profetism has a prominent role in the Gospel of Luke. An example of this is that John the Baptist is mentioned more times by Luke than in any other gospel and that the stories about him are more developed and contains more details. What is a prophet, anyway? How can we define them?

Perhaps one could say that "Prophet is the one who speaks on the Behalf God and The One Who Speaks on Behalf of God is a Prophet!" Greek word profetes means literally "to carry forward." That is something you have to be borne forth or passed on to anyone else.

Very often, I would say we just imagine prophetism as something that has exclusively to do with the future. If you read the so-called prophetic books in the Old Testament it will soon become obvious that it is not the whole picture. A prophet speaks in the first place on God's Behalf In the present situation, although there also are clear visions of the future as well. The main purpose of the Prophets is to reveal the truth about who God is and that he appears and speaks to His people in history.

Jeremiah confirms this in today's OT text:
But the LORD said to me: "Do not say, 'I [am] a youth,' For you shall go to all to whom I send you, And whatever I command you, you shall speak. Do not be afraid of their faces, For I [am] with you to deliver you," says the LORD

The prophet, like both Jeremiah, John the Baptist and John the Golden Mouth meet opposition and resistance, but they were chosen to speak God's truth to the people.

Text
(context + v21)
Today's Gospel continues where we ended up last Sunday. We're back in the synagogue of Nazareth, in the town where Jesus grew up. Jesus has just read a very central messianic pericope from the book of Isaiah. The audience reaction confirms that this was not just any text. Everyone is waiting intently, with their eyes fixed on the young rabbi. What would Jesus say in his exposition of this text?

Jesus said: Today this scripture has been fulfilled, in other words: He announces himself as the fulfillment of these words! He is the awaited Messiah - the anointed One and thus also Jesus says indirectly that the new era has begun! The poor will get good news, the blind shall see, the oppressed must be liberated. The Kingdom of God is here!

(v 22 a)
No wonder the initial reaction of the people - all praised Him by giving Him their witness to Him, And they were amazed at His lovely words

(v 22b) But the joy is short-lived.
It is interesting to note how the whole atmosphere turned into the second part of verse 22. We read here before the words "and they asked Him," The little Greek word kai for and in this verse should properly be translated with the possible other translation: but. But they asked: "Is not Joseph's son?" The people recognize Jesus as a simple son of a carpenter from the small town where they all lived. He could he be anything special? All knew that Joseph came from Nazareth so how could that be true according to the prophet Micah's words that the Messiah will come from Bethlehem. And Jerusalem in Judea would be the place where this Person was to be vindicated, not Nazareth in Galilee. They clearly did not know about God's mysterious plan…

(v 23-24)
Jesus' answer in the next few verses may seem a little cryptic. What does he mean by the words: Physician, heal yourself and no prophet is accepted in his hometown? Very briefly, I think it is about that Jesus challenge the attitude of the jews…

"Physician heal thyself" is a unique expression of the Gospel of Luke - perhaps it is included to connect to the profession of Luke who according to tradition was a doctor. The implication, however, connects to the ministry of Christ, which is a ministry of serving others, not making own benefits.

Perhaps these words are easier to understand if we put them in connection with my introduction, the context of 5th century Constantinople and to the aspect of a prophet as a messenger of truth. The truth can be harsh to hear because it´s challenging and sometimes even overthrows our way to live our lives. The political religious leaders had their agenda on what Christianity meant. It was safe and they had a good life. Therefore the strong reaction against Chrysostom.

What about today then?
In Sweden, for example, you will not be popular if you in some churches preach the biblical view of marriage or if you ask people to live and think more collectively. In the U.S. you will meet resistance if you suggest that people should take care of the creation more and use the car less or if you say that a Christian should not bear a gun. I have not been in Canada long enough to comment on specific issues, but I guess there is such. There are things people do not want to hear, because they must change things in their lives. Therefore, it is difficult to be a prophet in his own hometown...

But what then was the great challenge for the Jews that heard Jesus message? In many ways, I think it was about the Jewish nationalism and the agenda of a political Messiah…

(v 25 - 27)
First, we note that Jesus draws parallels to OT prophets as Elijah and Elisa. Why? First, there is a strong link between these prophets and the ministry of Jesus. The relationship between Elijah and Elisha shows the relationship between God and His people, or with the NT perspective, between Christ and the His Church. Elisha continues the prophetic task of Elijah and this is the same way when Christ sends out his disciples to proclaim the kingdom of God and do miracles in His name. And if you summarize the stories of Elisha they focus on the proclamation of the good news, the feeding of the hungry, the healing of the sick and raising the dead. The similarities with the ministry of Christ are overwhelming and this shows how the Lord still is the same: He keeps His promises and is faithful to His covenant.

Second, there are serious parallels between Israel's disobedience of Elijah and Elishas time and the assurance of the contemporaries of Jesus day. Jesus shows with the illustration that the disobedience of Israel during the OT which made God´s kingdom to be first presented to the gentiles now was to be repeated.

(v 28-30)
The people clearly understood the link to their situation. And what happens?
They become furious. Their political agenda on the physical state of Israel as the manifestation of God's kingdom, is called into question by someone who declares Himself to be the fulfillment of Messianic prophecies, and then argue that the even the Gentiles could have part in these blessings. The reactions are so strong that they try to kill Jesus, but his time was not yet fulfilled. By a miracle Jesus is gone.

And what is Christ doing this after this event? Luke portrays in the upcoming chapters how Jesus confirms his words about himself as the manifestation of God's kingdom. He brings healing to the sick, cast out demons, releases, consoles, unites and raises the dead. The Prophet of prophet shows us that true preaching has its root in God.

Epilogue:
Today we have talked about the proclamation of the truth of God's as the essence of profetism. Let me just make an emphasis at the epistle of today. Paul clearly pointing out that spiritual gifts and profetism is nothing worth if it lacks love.

The great thing about Jesus is that He not only talks about and personifies God's truth on the one hand, or just showing love and personifies the love of God, on the other. He is both. He is with St. John the Words "full of grace and truth" that is, there is no distinction between these Christological attributes.


So, let's summaries what's been said in this Homily:

1. The messengers of truth is Speaking God's truth into the present situation
2. The message is based on the Word of God
3. He or She will often be criticized by the contemporaries
4. They live by the promise of God's presence in the midst of resistance
5. The messengers of truth puts the secular agenda aside in favor of the will of God
6. They confirm their message with their lives
7. And they mediates the prophetic truth with the Love of God.

May therefore, the God who was with Jeremiah, performed miracles through Elijah and Elisha, spoke the truth through John Chrysostom and especially whom became Incarnated in Christ for the life of the world - have mercy on us and help us today to be messengers of God's truth, even in our hometowns….

To the greater glory to God!
In the Name of the Father, the Son and the Holy Spirit! AMEN!

MORGONBÖN TILL DEN HELIGA TREENIGHETEN

Idag sitter jag på kontoret i Holy Covenant Church och lägger sista handen vid söndagsens predikan, innan det är dags för översättningen då. Jag kommer nog att lägga upp den här sedan så att ni kan ta del av dess budskap. Just nu tänkte jag dela med mig av en Ortodox morgonbön som lämpligen kan användas hela eller delar av vid morgonandakten, kanske som en ny god andlig vana för fastetiden?:

Morgonbön
(Lång version)


TREFALDIGHETSBÖNERNA

Välsignad är vår Gud, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ära till Dig, o vår Gud, ära till Dig.

Himmelske Konung, Tröstare, Sanningens Ande, Du som finns överallt och fyller allt, det Godas skatt, Livgivare, kom tag Din boning i oss, rena från allt ont, och fräls oss Du Gode. Amen.

Helige Gud, helige Starke, helige Odödlige, förbarma Dig över oss. (3 ggr)

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Allraheligaste Treenighet, förbarma Dig över oss.
Herre, rena oss från våra synder.
Härskare, förlåt våra överträdelser.
Helige, kom till oss och hela våra krankheter för Ditt namns skull.

Herre förbarma Dig, Herre förbarma Dig, Herre förbarma Dig. ( 3 ggr.)

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


FADER VÅR


MORGONBÖN TILL DEN HELIGA TREENIGHETEN

Uppvaknade från sömnen, tackar vi Dig Allraheligaste Treenighet, att Du på grund av Din stora godhet och Ditt stora tålamod inte vredgats på oss, ty vi är lättjefulla och syndiga.
Inte heller har Du låtit oss förgås i våra överträdelser. Men Du har visat Din ständiga kärlek mot oss och har rest oss upp från vår likgiltighet, så att vi kan sjunga vår morgonpsalm och förhärliga Ditt majestät.
Upplys nu våra ögon, öppna våra öron att ta emot Dina ord, och lär oss Dina bud. Hjälp oss att göra Din vilja, att sjunga till Dig, att bekänna Dig från våra hjärtan, och att prisa Ditt Allraheligaste Namn: Fader, Son och helig Ande, nu och alltid, och i evigheters evighet. Amen.


DEN NICENSKA TROSBEKÄNNELSEN


PSALMERNA

Söndag Psalm 5
Måndag Psalm 90
Tisdag Psalm 101
Onsdag. Psalm 3
Torsdag Psalm 63
Fredag Psalm 10
Lördag Psalm 5


EVANGELIET OCH EPISTELN

Läs söndagens aktuella texter. (Eller annan lämplig bibelläsning.)


FÖRBÖNER

Kom ihåg, O Herre Jesus Kristus, vår Gud, Din nåd och kärlek som varit från begynnelsen. På grund av den blev Du människa och uthärdade korsfästelse och död till frälsning för alla som rätt tror på Dig. Du uppstod från de döda och uppsteg till himmelen och sitter på Gud Faderns högra sida, och tar emot de stilla böner från alla som av hela sitt hjärta kallar på Din hjälp. Böj Ditt öra till oss och lyssna till vår ödmjuka begäran, Dina ovärdiga tjänare, som uppsänder den som en doft av andlig vällukt för allt Ditt folk.
Kom först ihåg Din Heliga, Allmänneliga och Apostoliska Kyrka, vilken Du har vunnit med Ditt dyra blod.
Befäst och styrk den, låt den växa och utvecklas, bevara den i frid och värna den, obesegrad för alltid, från helvetets portar. Hela splittringen bland kyrkorna, dämpa hedningarnas raseri,
omintetgör och utrota villolärornas tillväxt och låt dem bli till intet, genom kraften av Din helige Ande.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över alla världsledare, över vår kung _____, vår statsminister _____, och över alla våra myndigheter. Tala frid och välsignelse i deras hjärtan för Din heliga Kyrka och för allt Ditt folk, så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på allt sätt fromt och värdigt.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över alla kyrkoledare, över biskopar, präster och diakoner och alla Dina tjänare, som Du har kallat för att föda Din hjord. Förbarma Dig över oss genom deras böner, och fräls oss, syndare.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över våra andliga fäder, och förlåt oss våra synder genom deras heliga förböner.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över våra föräldrar, vår maka eller make, våra bröder och systrar, våra barn, våra släktingar efter köttet och våra vänner, och skänk dem Dina välsignelser både nu och i framtiden.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över de gamla, de unga, de behövande, de föräldralösa och änkorna, över alla som är sjuka eller har sorg, i betryck och trångmål, under förtryck och fångenskap, i fängelse och isolering. Förbarma Dig speciellt över Dina tjänare som lider under förföljelse för Din och för den Ortodoxa trons skull, i händerna på hedniska nationer, avfällingar och villolärare. Kom ihåg dem, besök, styrk, bevara och trösta dem, och låt dem snart, genom Din makt, få lättnad, frihet och upprättelse.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över alla som är utsända i Din tjänst, alla som reser, våra fäder, bröder och systrar, och över alla sanna kristna.

Fräls, O Herre, och förbarma Dig över dem som avundas och förolämpar oss och gör oss ont, och låt dem inte gå förlorade genom oss, syndare.

För dem som lämnar den Ortodoxa tron, bländade av destruktiva villoläror, upplys dem med Din heliga visdoms ljus, och förena dem med Din Heliga, Apostoliska och Allmänneliga Kyrka.


PERSONLIGA BÖNEÄMNEN


BÖN FÖR DAGENS BÖRJAN

Käre Herre, låt oss få hälsa den nya dagen i frid. Hjälp oss i allt att lita på Din heliga vilja. Uppenbara Din vilja för oss under dagens alla timmar. Välsigna vårt umgänge med alla som omger oss. Lär oss att med ett fridsamt sinne bemöta alla som kommer till oss under dagens lopp, och med den starka övertygelsen att Din vilja styr alla. Led våra tankar och känslor i allt vad vi gör och säger. Hjälp oss att inte glömma att även oförutsedda händelser är Din skickelse.Lär oss att handla bestämt och visligt, utan att förbittra eller förringa andra. Ge oss styrka så att vi klarar den nya dagens ansträngning med allt vad den innehåller. Styr vår vilja, lär oss att bedja, ja bed Du i oss. Amen.


VÄLSIGNELSE

Genom våra heliga Fäders förböner, O Herre Jesus Kristus vår Gud, förbarma Dig över oss och fräls oss. Amen.

KÖLDREKORD!!

2010-01-07, Lac la Plonge, Northern Saskachewan

Hell eder, vänner och fränder!!
I skrivandets stund befinner jag mig i en jaktstuga i ödemarken i norra delarna av delstaten Saskachewan. Jag fick privilegiet att följa med Bp Jerold på en affärsresa norrut under tre dagar. I dag har vi färdats ca 55 mil och kommit till ett område som påminner om Sveariket. Massor av vacker granskog och långt mellan byarna. Vi har varit i en liten stad som heter Ale la Crosse och sålt böcker på en skola för infödda indianer där. Det var spännande. Idag är en speciell dag. Efter vad jag vet så har jag aldrig upplevt så kallt väder förut. Under dagen var det -37 C, men det kändes mycket kallare nu i kväll så tror det slår mitt tidigare rekord på -38C som det var hemma en gång på 80-talet. Förmodligen var det omkring -40C!!!! Jag tog en ganska lång promenad ute under dagen och när jag kom tillbaka så var mitt skägg fullt med is och frost, det var grymt. Men det kändes inte så kallt då för det var soligt och helt vindstilla. Jag har också sett den första vilda Vargen i mitt liv idag, vilket är hyfsat mäktigt. Vargar, Skog och 40 minus, kan det bli mer Blackmetal?? I morgon ska jag vara här själv hela dagen och plugga och sen drar vi härifrån till en annan stad på fredag.

Annars har det varit mycket Hockey senaste tiden. Junior VM har ju spelats i staden som jag bor i så jag har sett tre matcher live och flera på TV. Två av medlemmarna i Kyrkan arbetade som vakter på arenan så de skaffade biljetter åt oss. Jag såg Finland-USA, Ryssland-Finland och Sverige-Schweiz (bronsmatchen). Börjar jag måhända bli en sportnörd? Jag skulle inte dra alltför snabba slutsatser, eftersom jag inte bryr om någon annan sport än Hockey då och då..
Utöver hockeyn så har jag arbetat en hel del med Uppsatsen (är uppe i 58 sid nu.. börjar se änden på det) och andra studieprojekt. I mellandagarna uppdaterade jag ett av mina apologetiska projekt som handlar om Jesusforskningen och lade ut det på bloggen. Jag har också varit med på en del planeringsmöten i församlingen och gjort en del liturgiska uppgifter. Om två veckor ska jag hålla min första homila här i Canada, det ska bli spännande.

Överlag så är allt bra här, även om vissa dagar är ganska tunga. Mycket studier gör kroppen trött.. och dessutom saknar jag mitt Svearik och alla vänner. Nyår var grymt trevligt här faktiskt, men ingenting kan jämföras med Gästabuden på Korpåsen. Så är det bara, men jag är glad att Stefan o Anna var där hemma o höll traditionen vid liv, hehe. Jag längtar redan till nästa år!! Men det får väl bli ett rejält 30-års GÄSTABUD före det………

KRISTUS ÄR MITT IBLAND OSS!

DEN HISTORISKE JESUS

De tillber den Korsfäste mannen

1. Inledning
Ännu en Jul är över och runt omkring vår värld har kyrkklockorna ringt för att samla kristendomens ca 2,2 miljarder anhängare till firandet av Guds människoblivande. Frågan är om dessa fromma religiösa skaror samlas kring en legend eller en verklighet? Fram till helt nyligen har få historiker förnekat Jesu existens. Många Bibelkritiker har under Jesusforskningens olika faser visserligen plockat isär Nya Testamentets texter, kritiserat dess innehåll och frambringat diverse olika interpretationer om vem den historiske Jesus var. Idag påstår dock en marginell del av forskarma att Jesus antagligen inte har funnits överhuvudtaget. I detta inlägg vill jag visa på att en sådan ståndpunkt inte står oemotsagd. Jesusforskningen har en enorm omfattning, varje dag publiceras i genomsnitt fyra nya böcker om Jesus från Nasaret och man räknar med att det hittills har utkommit över 180 000 titlar.[1] Jag läser just nu en av dessa nya böcker inom den senaste forskningen. Boken heter ”The Historical Jesus – Five Views[2] och innehåller fem olika ledande Jesusforskares[3] uppfattning om vem den Historiske Jesus var eller inte var. Denna läsning inspirerar mig till att uppdatera en del äldre material som jag har och sammanställa en övergripande essä kring Nya Testamentets trovärdighet och Jesu historicitet.

Först kan det vara på sin plats med ett klarläggande: Det är ett faktum att den som bejakar Bibeln som ett historiskt tillförlitligt dokument inte sällan möts av en rik flora radikal skepticism. Jag vill redan nu belysa att sådan kritik ofta är befogad. Det är ingen hemlighet att kristna genom tiderna har använt Bibeln på ett sätt som den aldrig har varit menad till. Ett aktuellt exempel på det är när de s k Young Earth kreationisterna försöker att läsa in naturvetenskapliga teorier i skapelseberättelsen i Genesis. Då dessa teorier står i direkt strid mot rådande konsensus för vetenskaplig praxis, har man helt enkelt gjort sig själv en björntjänst. Förtroendet för Bibelns historicitet minskar när man fokuserar på fel saker. Jag vill istället hävda att Bibeln tål kritik och att dess texter bör genomgå samma kritiska granskning som vilken annan skrift som helst, låt oss börja med att se över det primära källmaterialet för Jesu existens och person, Nya Testamentet.

2. Nya Testamentets trovärdighet
2.1 Texter och manuskript
En frekvent återkommande invändning mot Bibelns historicitet är att de manuskript som ligger till grund för den skulle vara få, motsägelsefulla och dessutom vara skrivna lång tid efter de berättelser som där skildras. Alla dessa påståenden står på synnerligen bräckliga ben. Då det till att börja med gäller mängden unika manuskriptkopior till Nya Testamentet uppgår dess antal enligt Bruce Metzger, ledande textkritiker, till 5684.[4] För visa på ett bredare perspektiv av den siffran ska man ha i åtanke att texter som vi tillskriver Platon endast finns bevarade i sju kopior. En likartad blygsamhet finner vi för avskrifter av Caesars texter, där vi har 10 bevarade, medan Aristoteles skrifter endast har fem kopior bibehållna.[5] Tidspannet mellan händelse och bevarad text är också vida överlägset till Nya Testamentets fördel om man jämför med andra samtida skriftsamlingar. Delar av Nya Testamentet finns bevarat ifrån åtminstone 130-talet[6] och komplett ifrån år 325. Om man antar att NT var fullbordat omkring år 100,[7] har vi alltså ett tidspann på 30 till 225 år. Av de sju ovan nämnda skrifterna som anses härhöra ifrån Platon finns endast en som är daterad före år 1000, närmare bestämt under 900 talet. Det ger ett tidspann på 1250 år. För Caesar och Aristoteles hamnar tidspannet mellan händelse och bevarat manuskript på 1000 respektive 1400 år. Då det gäller variabler i de olika funna manuskripten bör man komma ihåg ett par saker: För det första: Ju fler manuskript desto större är naturligtvis risken att variabler påträffas. För det andra: Omkring 90% av alla variabler i manuskripten utgörs av små stavfel och ca 9% är skillnader i den grekiska syntaxen som saknar betydelse för innehållet.[8] Endast en ca 1% av flera tusen variabler är sådana till sin karaktär att innehållet förändras, dock aldrig om några teologiskt avgörande satser.[9] Textkritikern och teologen F F Bruce konkluderar med tanke på ovan nämnda premisser att; ”bevisen för Nya Testamentets skrifter är betydligt starkare än för många andra klassiska författare, vilkas autenticitet ingen drömt om att förneka.[10] NT:s trovärdighet hade därför knappast ifrågasatts om det hade rört sig om en profan skriftsamling.

2.1.1 Texternas tillförlitlighet
Då vi inledningsvis har granskat Nya Testamentets manuskript gällande spridning, koherens och tidspann mellan händelse och befintlig text kan man på vetenskaplig grund fastslå deras, som antika skrifter helt unika status. Följdfrågan är naturligtvis vilken relevans dess innehåll[11] har och därmed blir också forskningen kring den historiske Jesus i blickfånget. En frekvent återkommande invändning mot de Nytestamentliga texternas sanningshalt är att det ”långa” glappet mellan historisk händelse och skrift/äldsta bevarade kopia har menar man, självklart berett vägen för myter och legender som inte stämmer med de historiska händelserna.[12] Här behövs en del klargöranden. För det första har vi redan konstaterat att texterna i NT är fullständigt unika som historiska dokument, inte minst med tanke på det avsevärt korta avståndet mellan händelse och tidigaste kopia.

För det andra är den gamla liberalteologiska ståndpunkten om evangeliernas ålder numera strikt reviderad. Arkeologiska fynd har bekräftat att Markusevangeliet är åtminstone ifrån tidigt 60-tal[13] Ett annat sätt som på sannolika skäl talar för en tidig datering är Apostlagärningarnas abrupta avslut. Paulus sitter anhållen i Rom i väntan på sin dom, men sedan slutar boken. Vi får inte veta hur det går. Orsaken torde vara att Lukas som författade boken inte visste hur det gick, det är den enda hållbara förklaringen. Eftersom Paulus led martyrdöden under kejsar Nero år 64, är den gängse uppfattningen att Apostlagärningarna skrevs omkring år 62. Att Lukas skrev sitt evangelium före Apostlagärningarna råder det inga tvivel om. De allra flesta bibelforskare är också ense om att Lukas har använt Markus som förlaga till vissa delar i sitt evangelium och detta betyder allstå att Markus är ändå tidigare än Lukas.[14] Dessutom är alla seriösa textkritiker på det klara med att flera av Paulus brev är äldre än evangelierna.[15] Påståendet om ett ”långt glapp” mellan händelse och nedtecknande har därför ingen substans överhuvudtaget. När det gäller sanningshalten i sig kan man inte heller angripa denna. Craig Blomberg, ledande NT-teolog och apologet säger; ”…då fanns det fortfarande människor kvar i livet som var ögonvittnen till Jesu verksamhet, även fientligt inställda som skulle ha dementerat felaktigheter…”[16]

Dessutom vet vi att 10 av de 12 apostlarna (och hundratals andra) led martyrdöden på barbariska sätt för sin tro och för att de stod för att det de vittnade om var sant.[17] Andra invändningar mot evangeliernas innehåll är att författarnas minnesbild skulle ha sviktat. Denna ansats till dementering besitter en svår anakronism, eftersom det innebär att man försöker ställa post-gutenbergianska krav på antikens människor. Om det fanns något folk som kunde memorera så var det judarna, eftersom de levde i en stark muntlig tradition. Många rabbiner kunde memorera hela Torah utantill.[18]

2.1.2 Arkeologin och Nya Testamentet
Om man helt kort ska säga något om arkeologin och NT är arkeologen John McRay´s utlåtande en god sammanfattning som överensstämmer med verkligheten; ”Det råder ingen tvekan om att NT:s trovärdighet ökar i takt med arkeologins upptäckter.”[19] Som exempel på tidigare ifrågasatta detaljer i evangelierna som nu har påträffats nämner McRay Betetsadammen (Joh 5:1-15), Silodammen (Joh 9:7) och Jakobs brunn (Joh 4:12).[20] Han talar också om inskriptioner som nämner personer och städer som länge använts som bevis mot evangeliernas sanningshalt. Här nämns bland annat den ”andre” Quirinus och staden Nasaret. Därtill konkluderar McRay att det faktum att de små detaljerna är historiskt verifierade också talar för att helheten och budskapet i evangelierna är sanna.[21]


3. Den Historiske Jesus
3.1 Utombibliska källor för Jesu existens och liv?
Trots det närmast oändliga och förhållandevis enorma bevismaterialet för NT gentemot andra klassiska antika skrifter finns det, som nämndes inledningsvis somliga forskare som fullständigt underkänner evangelierna som giltiga historiska källor. I Sverige kan nämnas Lena Einhorn[22] som menar att Paulus och Jesus var samme person och Roger Wiklund[23] som helt och hållet förnekar att Jesus skulle ha funnits. I boken ”The Historical Jesus – Five Views innehas en sådan uppfattning av professor Robert Prince.[24] Det som särskilt står ut i Prince essä är hans explicita lessianska[25] postulat som efterhand skapar en radikal distinktion mellan den historiske Jesus och trons Kristus.[26] I hans fall blir detta än mer tydligt eftersom Prince själv bekänner sig som kristen, trots att han inte tror att Jesus har existerat som historisk person.[27] Prince tillbakavisar flera av de traditionella trovärdighetskriterierna om Jesu existens, som t ex konsensuskriteriet[28] och därtill menar han att kristendomen bara är ännu en i raden av myter om heroiska gestalter som sägs ha övervunnit döden. Den enda skillnaden, menar Prince, är att Jesusmyten springer ur en judisk kontext och berättelserna om Jesus är därför inget annat än fiktiva midrasher av GT:s berättelser om kungar och profeter.[29] Med tanke på denna kritik kan det därför vara på sin plats att kort redogöra för några av de utombibliska källor som finns om Jesus och hur många av dessa, oberoende av varandra[30] bekräftar Hans existens.


3.1.1 Josefus (37-98 e Kr)
Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus nämner Jesus vid två[31] olika tillfällen i sina skrifter om Judarnas historia. Det mest kända kallas Testimonium Flavianum och återfinns i den artonde boken av Antiquitates Judaicae:

”Ungefär vid denna tid framträdde Jesus, en vis man, om det nu är tillbörligt att kalla honom en man. För han var en som gjorde förunderliga gärningar, en lärare för människor som gärna tar emot sanningen, och han drog till sig många både judar och av grekiskt ursprung. Han var Kristus. Och när Pilatus, på grund av en anklagelse från våra ledande män, dömde honom till korset, upphörde inte de som först hade älskat honom att göra det. Ty han visade sig för dem på den tredje dagen levande igen, just som de gudomliga profeterna hade förutsagt dessa och tiotusen andra underbara ting om honom. Och ända till nu har de kristnas stam, uppkallade efter honom, inte dött ut.”[32]

De allra flesta forskare är ense om att de passager i texten som ovan är markerade med fetstil är editerat av senare kristen skribent.[33] Dock är Testimonium Flavianum utan dessa eventuella tillägg, ett tydligt bevis för flera saker angående Jesus: Hans historicitet, Hans utförande av under, Hans roll som lärare, Hans efterföljelse av både judar och hedningar, Hans korsfästelse under Pilatus och spridningen av kristendomen efter Hans död. Jesusforskaren Luke T Johnson[34] pekar också på det faktum att Josefus nämner Johannes döparen i sina texter och vittnesbördet om honom stämmer väl överens med evangeliernas skildring av den samme.[35]

3.1.2 Tacitus (55-117 e Kr)
Tacitus var en romersk historieskrivare och ämbetsman. Han var senator och konsul under Nerva 97–98 och blev senare prokonsul över provinsen Asien år 112–113.[36] Tacitus skriver i sin skrift Romerska annaler 15 om kejsar Nero och dennes försök att lämpa över skulden på Roms brand på den kristna sekten.[37] I anslutning till det förklarar Tacitus:

”Kristus, av vilken detta namn uppkommit, hade under Tiberii regering blivit avlivad av prokuratorn Pontius Pilatus. För ögonblicket undertryckt, frambröt åter detta avskyvärda svärmeri, icke blott över Judeen, dess vagga, utan spred sig även till huvudstaden, dit allt som väcker fasa och blygd från alla kanter sammanströmmar och vinner anhang.”[38]

Tacitus visar alltså på Jesu historicitet, att Han gett upphov till en betydande rörelse som sprids över Romarriket, och att Jesus korsfästes under Pilatus när Tiberius regerade i Rom.

3.1.3 Gaius Plinius Secundus (Plinius den yngre) 62-114 e Kr
Plinus d y var likt Tacitus en romersk ämbetsman och författare. Hans far Plinus (den äldre) är känd för sitt naturvetenskapliga verk Naturalis historia, medan sonen är mer känd för sin brevkorrespondens med den romerske kejsaren Tarajanus. Plinius d y blev utsedd till kejserlig legat i Bithynia Pontus i mindre Asien år 111 e Kr.[39] År 112 e Kr skriver Plinius en serie brev till kejsaren som innehåller en mängd beskrivningar om ”den kristna sekten”. Detta på grund av att rörelsens frammarsch i Plinius provins hade gjort att de hedniska templen stod tomma och de som sålde olja till brännoffren där hade blivit arbetslösa.[40] Plinius är ordrik, men de saker som nämns i hans skrifter om de kristna är bl a att de vägrar att tillbe kejsaren (trots hot och tortyr), Jesus nämns vid ett flertal tillfällen som historisk person, de kristna höll sin gudstjänst före soluppgången på söndagen, de tillbad och lovsjöng Kristus som Gud, hade någon form av trohetsed som de bekände och de samlades senare samma dag till ”kärleksmåltid” då de ägnade sig åt ”rituell kannibalism” (den heliga eukaristin).[41] Det är intressant att se hur ett dokument som avsåg att förgöra de kristna under inledningen av det andra århundradet idag används som ett av de tydligaste utombibliska bevisen till Jesu existens och urkyrkans liv och Gudstjänst.

3.1.4 Mara Bar Sarapion (Skrev omkring år 73 e Kr)
Den allra äldsta utombibliska manuskript som refererar till Jesus som historisk person är en syrisk stoiker vid namn Mara Bar Sarapion. Skriften är ett brev där författaren talar om för sin son att det går illa för de som förföljer visa män.[42] Nedan följer ett utdrag ur brevet i en engelsk översättning:

”What advantage did the Athenians gain from putting Socrates to death? Famine and plague came upon them as a judgment for their crime. What advantage did the men of Samos gain from burning Pythagoras? In a moment their land was covered with sand. What advantage did the Jews gain from executing their wise king? It was just after that that their kingdom was abolished. God justly avenged these three wise men: the Athenians died of hunger; the Samians were overwhelmed by the sea; the Jews, ruined and driven from their land, live in complete dispersion. But Socrates did not die for good; he lived on in the teaching of Plato. Pythagoras did not die for good; he lived on in the statue of Hera. Nor did the wise king die for good; he lived on in the teaching which he had given.”[43]

Citatet är utsatt för en del kritik, men många forskare är ense om att den ”vise kungen” som nämns som judarnas kung knappast kan stämma in på någon annan än Jesus. Det som talar för detta är bland annat den bland kristna gängse uppfattningen att Jerusalems fall var Guds straff över judarna för att de korsfäste Jesus. En annan sak är att Jesus i Matteusevangeliet ofta framställs som judarnas nye vise Konung, som gav ”den nya lagen”.[44] Utifrån detta brev kan man alltså se att Jesus var den vise kungen, att han blev avrättad av judarna och att Hans undervisning lever vidare.

3.1.5 Lukianos (120-180 e Kr)
En annan högintressant källa som nämner Jesus är den grekiske författaren och satirikern Lukianos. Man har ca 70 bevarade skrifter som bär hans namn och de flesta av dessa är satirer över den rådande samtidens politik och religion.[45] De kristna utgjorde inget undantag för detta:

”De kristna förstår du, tillber än idag en man – den framstående personen som introducerade deras ovanliga riter och som korsfästes pågrund av detta. Du förstår dessa missledda varelser börjar med en allmän övertygelse att de är odödliga, vilket förklarar deras förakt för döden och den självtillit som är så vanlig ibland dem och sedan har det inpräntas av den ursprunglige laggivaren att de alla är bröder – från den stunden de konverterade och förnekade de grekiska gudarna – och att de skulle tillbe den korsfäste vise mannen och leva efter hans lagar. Allt detta tar de till sig med en tro som leder till att de föraktar all världslig egendom och betraktar den som gemensam egendom.”[46]

Lukianos anses vara mycket trovärdig som källa eftersom han kritiserar kristendomen väldigt starkt, men samtidigt erkänner Jesu historicitet. Genom detta citat får vi reda på att de kristnas ledare är en historisk person, att han var den som introducerade dem i läran, att de kristna inte var rädda för döden, att de har god självtillit, att de följer ledarens påbud om se varandra som bröder, att de inte tillber grekernas gudar, att de tillber den korsfäste mannen,[47] att de lever efter hans lagar, att inte är materialister samt att de lever i egendomsgemenskap.

3.1.6 Övriga utombibliska källor
Förutom de fem källor som vi har analyserat finns ytterligare minst fem källor om Jesus som historisk person. Här följer en mycket kort summering av vad dessa säger om Jesus.
Gaius Suetonius Tranquillus (75-160 e Kr) – en romersk historiker som år 120 skrev om en ”Chrestus” som ställde till oroligheter bland judarna i Rom år 49 när Claudius var kejsare.[48] Celsus (född ca 140) var en erkänd romersk filosof som förlöjligade de kristna för att de tillbad Jesus – som ju var en människa.[49] Thallus (verksam på 50-talet) var en judisk historiker som vi känner bäst genom Julius Africanus, kristen skribent verksam på 200-talet. Africanus går i polemik med denne Thallus som enligt honom menade att solförmörkelsen som ägde rum vid Jesu korsfästelse var en vanlig solförmörkelse. Africanus visar på att Jesus korsfästes under påsken – d v s när det var fullmåne.[50] Krönikeskrivare Flegon, bördig ifrån Grekland bekräftar år 137 e Kr detta ”mörker” och skriver om att i den 202:a olympiaden (år 33 e Kr) inträffade en enorm solförmörkelse som varade ifrån sjätte timmen och att det syntes stjärnor på himlen. Han bekräftade också jordbävningen.[51] Slutligen nämns också Jesus vid ett par tillfällen i Talmud. Här målas Jesus, inte helt oväntat upp, som varande en heretiker – en falsk Messiasgestalt. Där bekräftas också att Jesus var son till Maria, att han utförde kraftgärningar[52] och att han med rätta dömts till döden.[53] Dock finns inga antika utombibliska källor, varken judiska eller hedniska som förnekar att Jesus har existerat som historisk person, detta trots att flera av dem är författade av motståndare till Kristendomen.

3.2 Äkthetskriterium
Den moderna historiska forskningen använder sig i dag primärt av fyra olika kriterier för att bedöma den eventuella trovärdigheten och sanningshalten hos ett antikt dokument. Dessa är: Olikhetskriteriet, multiattesterande påstående, kriteriet om koherens, samt förlägenhetskriteriet.[54]

Olikhetskriteriet innebär att en utsaga är trovärdig om orden från Jesus är unika för Honom och inte återfinns ordagrant varken i judiska texter eller den tidiga Kyrkan.[55] Kriteriets relevans är omdebatterat eftersom det är naturligt att det förekommer ordagranna upprepningar hos t ex lärjungarna. Multiattesterande påstående handlar om att oberoende källor skall bekräfta varandras innehåll. Kriteriet om koherens innebär att en viss utsaga måste samstämma med den totala bild som forskare har skapat om den historiske Jesus. Förlägenhetskriteriet, till sist, handlar om att utsagorna är trovärdiga om de innehåller förlägna, eller för kontexten ofördelaktiga detaljer. Sådana inslag tyder på att den tidiga Kyrkan inte har redigerat bort det som är pinsamt i efterhand.[56] Låt oss nu mycket kort se om Evangelierna och några av de utombibliska källorna innehåller utsagor som tydligt uppfyller dessa kriterier.

3.2.1 Olikhetskriteriet
Kritiken mot detta kriterium som ovan nämndes handlar om att man får problem med vilken skriven text som helst om man ska hitta uttalande som varken är inspirerade av andra källor eller ännu värre inte har inspirerat andra senare.[57] Detta till trots innehåller Evangelierna flera uttalande som är helt unika för Herren Jesus. Jesusforskaren Ed Komoszewski talar om Jesu bruk av det Hebreiska ordet amen som ett sådant exempel. Ordet finns naturligtvis inom judaismen, men Jesus använder det 75 gånger som ett prefix före det aktuella uttalandet,[58] vilket är helt unikt både inom judendomen och för den tidiga Kyrkan.[59] Ett annat unikt är exempel är Jesu bruk av epitet Människosonen om sig själv. Man kan gå vidare och se på flera handlingar som Evangelierna tillskriver Jesus och se att dessa saknar jämförelse i andra källor.[60] Ändå menar jag att olikhetskriteriet (åtminstone om detta används ”dubbelt”, åt båda håll) skulle behöva ses över. Många ledande forskare är skeptiska till användandet av kriteriet främst med tanke på att det separerar Jesus ifrån Hans kontext.[61]

3.2.2 Multiattesterande påstående
Kriteriet om multiattesterande påstående är betydligt mer logiskt än det föregående och används och brukas av i stort sett alla Jesusforskare. Det är uppenbart att en utsaga är mer trovärdig om den intygas från flera håll. Här är skildringarna om Jesus fullständigt unika som antika texter, eftersom de finns bevarade i fyra olika Evangelium, som enligt traditionen är författade av fyra olika personer. Här ska man dock understryka att man inom Bibelforskningen ser de synoptiska Evangelierna som en del[62] och den Johanniska traditionen som en annan. Även en sådan distinktion presenterar i det närmaste oöverskådliga multiattesterade påstående. Låt oss ta några viktiga exempel: Skildringen av Johannes Döparen och Jesu dop återfinns i samtliga synoptiska evangelier och hos Johannes.[63] Jesu uppträdande i Galiléen,[64] tempelrensningen,[65] helandet av en hednisk ämbetsman, [66] brödundret för de 5000,[67] Jesu lidande och död[68] och Jesu uppståndelse[69] är några centrala multiattesterade händelser inom evangelierna. Men vad säger de utombibliska dokumenten? Som vi har sett ovan förutsätter samtliga av dem Jesu existens. Vidare ser vi hur Josefus och Tacitus bekräftar korsfästelsen under Pontius Pilatus, vilket stämmer med Evangelierna, de skriver också om att Jesus var upphovet till en betydande rörelse, vilket både Plinius Secundus och Lukianos bekräftar, allt i harmoni med tidiga kristna dokument såsom Paulus brev och de tidiga Kyrkofäderna. Plinius Secundus, Lukianos och Celsus, samtliga fientliga mot de kristna, beskriver dessutom att Jesus tillbads som Gud av den tidiga Kyrkan, ett faktum som är grundläggande inom Nya Testamentet.[70]

3.2.3 Koherenskriteriet
Det är föga oväntat att Jesusforskare som t ex Robert M Prince och andra som förnekar Jesu existens avvisar ”koherens” eller ”konsensuskriteriet” som ett godkänt verktyg för adekvat bedömning om antika källors tillförlitlighet.[71] Om de skulle godta detta kriterium (som för övrigt bygger på en vetenskaplig empirisk metod) skulle nämligen deras egna axiom falla som ett korthus. Många tenderar dock att tro att konsensus angående Jesu existens endast finns hos konservativt evangelikala Jesusforskare. Naturligtvis finns dessa representerade men här finns också liberala forskare, agnostiker och ateister. Bland de riktigt stora skolorna av idag kan nämnas: John Dominic Crossan, Bart Ehrman, E P Sanders, N T Wright, Robert W. Funck, James D G Dunn, Emil Brunner, F. F Bruce, Gary Hambermas, Brandon S.G.F, Burton, L Mack, Paul Mayer, Darrell L Bock, Marcus Borg, J Ed Komosewzki, Anthony Harvey och Birger Geraldsson. Ingen av dessa ledande forskare förnekar Jesu existens, Hans roll som vishetslärare och eller profet, Hans korsfästelse under Pontius Pilatus och urkyrkans explosionsartat snabba framväxt bland annat pågrund av att mycket tidiga efterföljare[72] till Jesus frivilligt led martyrdöden för sin övertygelse att Jesus uppstått ifrån de döda.

3.2.4 Förlägenhetskriteriet
Förlägenhetskriteriet är ett starkt och vida beaktat trovärdighets kriterium, eftersom det är uppenbart att fiktiva berättelser ofta undviker ofördelaktiga skildringar. Låt oss därför till sist se om Nya Testamentet innehåller sådana element. Darrell Bock menar att så är fallet och börjar med att visa på Johannesdopet som lätt skulle kunna uppfattas som att Jesus är underställd döparen om man inte förstår kontexten.[73] Han tar också upp en välkänd perikop i Markus åttonde kapitel (med par) där Jesus tillrättarvisar Petrus mycket kraftigt och med orden: ”Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors.”[74] Bock frågar sig om det är troligt att den tidiga Kyrkan skulle hitta på ett scenario där de jämför sin ledande Apostel med djävulen?[75] Nästa anhalt är Jesu inridande i Jerusalem på en åsna, en händelse som ur mänsklig synvinkel är föga imponerande om man ser till kontexten.[76] Bock tar också fram skildringen av uppståndelsen som en viktig kandidat till detta kriterium. Kvinnor hade ingen rätt att träda fram som vittnen i den romersk-judiska samtiden ändå är det just detta vi upptäcker i dessa texter. De första som ser Jesus uppstånden ifrån de döda var kvinnor. Bock menar vidare att detta kriterium är binärt eftersom Apostlarna inte trodde på kvinnornas vittnesbörd om uppståndelsen förrän de själva såg det. Att de tidiga kristna skulle framställa sina ledare som tvivlare är ett föga sannolikt element i en påhittad berättelse.[77] Den svenske religionshistorikern Anders Piltz nämner även jungfrufödseln med ordalag som kan kopplas till förlägenhetskriteriet: ”Jungfrufödelsen är så oväntad, så egendomlig att ingen som ville göra kristendomen attraktiv skulle ha uppfunnit den.”[78]

4. Slutsats
4.1 Syntes
Kristna beskylls ibland på grund av sin övertygelse om Bibelns trovärdighet som ”intellektuellt ohederliga”.[79] Med resultatet av denna analys om de bibliska texternas trovärdighet, historicitet och arkeologiska belägg och om Jesus, bekräftad som mycket unik historisk person vill jag dementera denna grundlösa kritik. Som redan nämndes i inledningen finns det många kristna som har använt Bibeln på ett felaktigt sätt, men det är knappast någonting som man kan beskylla alla anhängare till den korsfäste mannen för. Min utmaning blir istället riktad till de som påstår att Jesus aldrig har funnits; Hur kan de anses vara ”intellektuellt hederliga” och samtidigt kasta Nya Testamentets tillförlitliga texter, ett tiotal utombibliska skribenters vittnesbörd och de första kristnas (och därmed även flera NT skribenters) villighet att gå i döden för sin tro på skräphögen? Vi har också sett att de Nytestamentliga texterna med råge uppfyller de gängse använda trovärdighetskriterier som moderna kritiska vetenskapsmän har satt upp för att verifiera sanningshalten i ett antikt dokument. Absolut finns det aspekter av den kristna tron som inte fullt ut kan ”bevisas” med vetenskapliga metoder, men att förkasta Jesu existens och NT:s skrifter som tillförlitliga källor till Hans liv får nog lov att klassas som en högst ovetenskaplig och intellektuellt ohederlig hållning.

5. Slutkommentarer
[1] Jmf Wibeck (2008), sid 17
[2] Boken The Historical Jesus – Five Views har som redaktörer James K Beilby och Rhodes Eddy och utkom 2009 på Inter Varsity Press, Downers Grove i USA.
[3] Denna stab av Jesusforskare består av professor Darrell L Bock, professor James D G Dunn, professor Luke T Johnson, professor John Dominic Crossan samt professor Robert M Prince.
[4] McDowell (1972), sid 47, Strobel (1998), sid 62. Siffran är ifrån år 1998. Dessutom finns 19000 manuskript av NT på andra språk ifrån antiken. Det totala antalet är därmed över 24000, sprida över olika geografiska områden.
[5] Liknande statistik föreligger även för texter som tillskrivs t ex Tacitus, Livius, Plinius den yngre, Suetonius m fl, se McDowell (1972), sid 47-48 och Gustavsson (1997), sid 99.
[6] F F Bruce nämner ett fragment Johannes evangeliet (18:31-33, 37) som har daterats till senast år 130. Se Bruce (1969) sid 18. Dock har nya rön bekräftat P C Tiedes forskning där han bland annat har hittat ett mycket litet fragment från Markusevangeliet bland dödahavsrullarna. Det betyder att vi förmodligen har fragment av Nya Testamentet ifrån 60-talet e Kr och kanske ännu äldre.
[7] Enligt de flesta skolor skrevs Bibelns sista och likaledes yngsta bok; Uppenbarelseboken under slutet av Kejsar Domitianus regeringsperiod, d v s senast år 96 e Kr. Se t ex Carlsson (2007), sid 14.
[8] Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006), sid 56. Den grekiska grammatiken är sådan till sin karaktär att ordföljden inte spelar någon roll. Grekiskan har flera kasus och ett ord kan därför fungera som subjekt i meningen oavsett var det står. Strobel (1998), sid 69
[9] Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006), sid 60-63. Som ex på omdiskuterade läsarter nämner författarna Rom 5:1, 1 Thess 2:7, 1 Joh 1:4 och Fil 1:14. Dock utgör ingen av dessa variabler något stort problem.
[10] Bruce (1969), sid 15
[11] Det finns väldigt många aspekter att ta upp i denna fråga, men jag kommer att beröra några viktiga invändningar kring evangeliernas trovärdighet. För flera och mer djupgående punkter; se Lee Strobels bok Fallet Jesus, som för övrigt är en av mina källor.
[12] Armstrong (1993), sid 97
[13] Strobel (1998), sid 35-36
[14] Strobel (1998), sid 36
[15] Wibeck (2008), sid 32-33
[16] Strobel (1998), sid 35
[17] Strobel (1998), sid 48
[18] Strobel (1998), sid 46
[19] Strobel (1998), sid 105
[20] Strobel (1998), sid 108
[21] Strobel (1998), sid 107-108
[22] Lena Einhorn har skrivit boken Vad hände på vägen till Damaskus, där hon lägger fram sin hypotes om att Jesus skulle vara identisk med aposteln Paulus. Einhorns teser haltar betänkligt gentemot de historiska källor som finns både om Jesus och om Paulus. Flera källor säger t ex att Jesus dog år 33 e Kr under Pontius Pilatus medan Paulus dog år 64 under Kejsar Nero. Med tanke på det sistnämnda är hennes påståenden att ingenting finns nedtecknat av Paulus före år 100 helt befängt. Inte ens de mest liberala bibelforskare betvivlar Paulus fyra huvudbrev som autentiska och skrivna under 50-talet.
[23] Wiklund har skrivit boken Den Jesus som aldrig funnits och driver i denna sin tes om Jesus som en ren legend. Att hans teser motsätts av evangeliernas trovärdighet, de tidiga kyrkofäderna, tio utombibliska källor och hundratals kristna martyrer i urkyrkan, har Wiklund helt bortsett ifrån.
[24] Se Beilby/Eddy (2009) sid 55-103
[25] Empiristen och filosofen Gotthold Lessing [1729-1781] är bland annat känd för vad man brukar kalla för ”Lessings dike”; tanken om att det finns ett tydligt glapp mellan historia och uppenbarelse. Adekvat kunskapssäkerhet via historiska data var enligt Lessing ej möjligt.
[26] Denna åtskillnad är ingen nyhet. Den har länge fungerat som en modell inom Jesusforskningen sedan sent 1800-tal då Martin Kähler, en av de ledande gestalterna i den första fasen presenterade denna hållning i sin uppmärksammade bok The so Called Historical Jesus and the Historical Biblical Christ (1892). Allt fler Jesusforskare inom the new quest tillbakarvisar dock denna modell. Se Beilby / Eddy (2009) sid 22-23, 288
[27] Beilby / Eddy (2009) sid 55-56
[28] Beilby / Eddy (2009) sid 61
[29] Beilby / Eddy (2009) sid 62ff
[30] Om det är sant att dessa källor oberoende av varandra bekräftar samma data och händelser uppfyller de alltså det man inom Jesusforskningen kallar för kriteriet för Multiattesterat påstående.
[31] Det första tillfället där Jesus nämns av Josefus är i förbifarten när denne talar om Jakob, bror till Jesus som kallades Kristus. Strobel (1998), sid 85.
[32] Strobel (1998), sid 85-86
[33] Kyrkofadern Origines refererar under 200-talet till Testimonium Flavianum, men skriver då att ”Josefus inte trodde på att Jesus var Messias” detta tycks indikera att uttrycket ”Han var Kristus” ifrån början löd ”den så kallade Kristus”. Wibeck (2008), sid 79
[34] Luke Timothy Johnson är en av författarna till boken Five Views on the Historical Jesus
[35] Se Josefus Judarnas historia 18.118-19, se också Beilby/Eddy (2009) sid 139-140
[36] Jmf Beilby/Eddy (2009) sid 253
[37] Wibeck (2008), sid 61
[38] Artikel om Tacitus på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Publius_Cornelius_Tacitus
[39] Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 198-199
[40] Wibeck (2008), sid 64
[41] Wibeck (2008), sid 65-66
[42] Wibeck (2008), sid 69
[43] Sida på internet om Mara Bar Sarapion http://en.wikipedia.org/wiki/Mara_Bar-Serapion
[44] Wibeck (2008), sid 70
[45] Se Beilby/Eddy (2009) sid 47, 92
[46] Wibeck (2008), sid 71
[47] Att Lukianos, precis som Plinus d y och Celsus nämner att Jesus tillbes som Gud är mycket viktigt att notera. Här har vi alltså tre av varandra helt oberoende utombibliska källor som bekräftar att de kristna såg Jesus som Gud långt före kyrkomötet i Nicea år 325 e Kr. Dogmen om Kristi gudomlighet har alltid varit central i kyrkan. Se Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 197.
[48] Beilby/Eddy (2009) sid 158, 253 se även http://sv.wikipedia.org/wiki/Suetonius
[49] Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 197.
[50] Wibeck (2008), sid 67-69
[51] Strobel (1998), sid 92
[52] De judiska källor som talar om att Jesus utförde under är intressanta eftersom de inte tillbakavisar att Han utförde mirakler. Vad man går emot är källan till denna förmåga. Jmf Beilby/Eddy (2009) sid 263
[53] Strobel (1998), sid 93
[54] Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 39-50 Beilby/Eddy (2009) sid 254ff
[55] Beilby/Eddy (2009) sid 27
[56] Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 46-47
[57] Jesusseminariet som själva har skapat detta kriterium skulle få stora problem med sanningshalten i sina egna dokument eftersom de både innehåller åtskilliga citat och anspelningar ifrån Jesusforskningens olika faser och att de har inspirerat andra att skriva på liknande sätt. Jmf Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 40, se även Beilby/Eddy (2009) sid 40
[58] Teologiskt visar detta prefix att Jesus menar sig uttala sig korrekt om Guds vilja.
[59] Se Komoszewski/Sawyer/Wallace (2006) sid 41ff
[60] Jesus är fullständigt unik med hur han högaktar och lyfter fram kvinnor och barn i en explicit patriarkal kontext. Dessa hade i princip inget värde och man tilltalade som man inte kvinnor och barn offentligt. Jesus gick radikalt emot dessa ”förbud” vid flera tillfällen. Jmf t ex Matt 28:9-10, Mark 10:13-16, Mark 7:24-30, Luk 10:38-42, Joh 4:1-42.
[61] Beilby/Eddy (2009) sid 40, 247
[62] Matteus och Lukas anses bygga på Markusevangeliet som troligen är den äldsta nedtecknade skildringen som finns bevarad om Jesu liv. Man talar också om Q-källan, ett hypotetiskt dokument som troligen också influerat de synoptiska evangelierna. Se t ex Beilby/Eddy (2009) sid 26-27, 208-209
[63] Jmf Mark1:1-12/Matt 3:1-12/Luk 3:1-17 med Joh 1:19-28
[64] Jmf Mark 1:14-15/Matt 4:12-17/Luk 4:14-15 med Joh 4:1-3, 43-54
[65] Jmf Mark 11:15-19/Matt 21:12-17/Luk 19:45-48 med Joh 2:13-23
[66] Jmf Matt 8:5-14/Luk 7:1-10 med Joh 4:46-54
[67] Jmf Mark 6:32-44/Matt 14:13-21/Luk 9:10-17 med Joh 6:1-15
[68] Jmf Mark 14:1-15-47/Matt 26:1-27:66/Luk 22:1-23:56 med Joh 18:1-20:42
[69] Jmf Mark 16:1-20/Matt 28:1-20/Luk 24:1-53 med Joh 20:1-21:23
[70] Se t ex Matt 28:9, 17, Joh 5:23, 20:28, Apg 7:59, Heb 1:6, Upp 5:8-14, 22:3-4
[71] Prince skriver i sin essä: ”…we must keep in mind that the consensus criterion is no criterion, the truth may not rest in the middle. The truth may not rest with the majority…” Beilby/Eddy (2009) sid 61
[72] Varav många var ögonvittnen till Uppståndelsen.
[73] Se Beilby/Eddy (2009) sid 254-255
[74] Mark 8:33, Bibel 2000
[75] Beilby/Eddy (2009) sid 260-261
[76] Jmf Beilby/Eddy (2009) sid 268-269
[77] Beilby/Eddy (2009) sid 279-280
[78] Piltz (2006) sid 97
[79] Ett epitet som religiösa överlag ofta får uttalat över sig av Christer Sturmark och andra sekulärhumanister.

6. Källor
6.1 Litteratur
Armstrong, Karen (1993), Historien om Gud. Bokförlaget Forum Stockholm
Beilby, James K / Eddy, Paul Rhodes (2009) The Historical Jesus – Five Views. Inter Varsity Press, Downers Grove
Brown/Fitzmyer/Murphy Raymond E/ Joseph A/ Roland E (1990) The New Jerome Biblical Commentary. Geoffrey Chapman, London
Bruce, F F (1969) De nytestamentliga texterna, är de tillförlitliga? EFS-förlaget, Stockholm
Carlsson, Leif (2007) Tröst och trots. Kommentar till Uppenbarelseboken. Libris förlag, Örebro
Gustavsson, Stefan (1997) Kristen på goda grunder. Bokförlaget Cordia, Örebro
Keller, Werner (1957) Men Bibeln hade rätt. Bokförlaget Forum Stockholm
Komoszewski/Sawyer/Wallace, Ed J/ James M/ Daniel B. (2006) Reinventing Jesus. Kregel Publications, Grand Rapids
McDowell, Josh (1972) Evidence that demands a verdict. Campus Crusade for Christ, San Bern
McGrath, Alister (1992), Bridge building. Intervarsity Press, Leicester
Perarce, Dr Victor E K (1993) Evidence for truth; Archaeology. Evidence programs, Eastbourne
Strobel, Lee (1998) Fallet Jesus. Libris förlag, Örebro
Thiede, Peter Carsten (1996) Eyewitness to Jesus – Amazing New Manuscript Evidence about the origin of the Gospels. Dubleday Dell Publishing Group, New York
Wibeck, Sören (2008) Jesus – jude, rebell, Gud? Historiska media, Lund
6.2 Internet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Publius_Cornelius_Tacitus
http://en.wikipedia.org/wiki/Mara_Bar-Serapion
http://sv.wikipedia.org/wiki/Suetonius

2009-12-26 “BOXINGDAY”
På den här sidan Atlanten kallar man Annandag jul för Boxingday. Jag har ingen aning om varför, men jag är tämligen övertygad om att det inte har med boxning att göra. Jag tog en lång härlig promenad i morse i den stränga kylan. Det gjorde mig gott efter all julmaten igår och i förrgår. Det enda tråkiga var att dragkedjan till min jacka gick sönder när jag hade gått halvvägs så det var ganska kallt sista halvtimmen. Julaftonskväll här åt vi svenskt julbord som Jakob komponerat, det var riktigt fint och igår var det traditionellt amerikanskt julbord med Kalkon som huvudrätt. Jag måste säga att trots att det sistnämnda var utsökt så var det inte riktigt samma klass som den svenska julmaten…

2009-12-25 MERRY CHRISTMAS!
Today it´s Christmas day. And it has been a great one so far; a lot of joy and celebration with my new friends here in Saskatoon. We started up the great feast of the Holy Incarnation, yesterday in the Church with an evening Eucaristic Vesper Service and this morning we gather again in the Holy Covenant Church for the Christmas morning laudes. It was a rich and good experience to celebrate Christmas within the EOC for the first time. After Church today I´ve been hanging out with the Geunters and their relatives. Eating and drinking a lot of good stuff and getting to know some of them better. And I even got some Christmas gifts! I thought this would be the first year without gifts, but I got a pair of really nice warm gloves from the Guenters and cinema tickets from their daughters families, that’s a good thing indeed! I have no idea what´s up the next coming days but I will probably not study tomorrow, cause I need a break from that so I can load up some new energy for the upcoming week. Tomorrow the junior Hockey tournament will start here in town as well, so I guess we will try to get hold of some tickets for the when Sweden plays. Haha, it´s time to go, time for more food…….